Dagens fågel 22 – Fjällvråk

fjällvråk3 600x401 Dagens fågel 22   Fjällvråk

På sommaren när man ser en vråk på våra breddgrader så kan man vara säker på att det är en ormvråk. Vråkar brukar dessutom ha en förkärlek till att sitta intill våra vägar i torra träd eller på stolpar. Så om du ser en rovfågel intill vägen och det är sommar så är det med 99% säkerhet en ormvråk.

Vintertid blir det dock lite knivigare för då kommer fjällvråkarna söderut och skaffar sig vinterrevir där de håller sig så länge de hittar föda där. Den är förvisso inte så vanlig vid stora vägar, men helt säker kan man inte vara.

Lite större, ljusare huvud, ljusare buk och mindre variationsrik i sin dräkt än ormvråken. Dessutom har den i alla dräkter ljus övergump med svarta ändband.

När jag började skåda på allvar var jag så imponerad av de mer erfarna skådarna som utan att blinka lätt skiljde ormvråk och fjällvråk åt. Nu är det jag som är den där erfarna, för utan att jag märkt det så blinkar jag inte längre när jag snabbt bestämmer dessa.

Bloggar etiketter: ,

Årskryssar i elfte timmen

I fredags kväll kom vi upp till Luleå för lite julfirande, men eftersom det fortfarande är lite tid kvar innan julafton och dagarna här är kortare än en kjol i slutet av sextiotalet så ser jag till att fågelskåda och besöka lite vintermatningar i närheten den korta tid solen är uppe och vänder.

Riktigt ljust blir det väl aldrig så att försöka fånga de små liven på bild är det inte att tala om. Här har vi en nötkråka som smaskade talg för fullt när jag försökte fota den.

nötkråka boden 600x414 Årskryssar i elfte timmen

Men fågleriet började annars ganska bra. Det första som mötte mig när jag klev ut på bron (de kallar yttertrappor för det här uppe) var en flock sidensvansar och baske mig var det inte någon tallbit som flöjtade också. När jag skrapade rutorna på bilen kom flöjtandet igen och nu hittade jag också fåglarna. 8 tallbitar som käkade kottar i lärkträdet på baksidan. Årskryss och Norrbottenkryss för både mig och Benjamin.

Därefter drog jag iväg och letade efter bra gråspettställen. Jag har en jultradition att hitta gråspett i mellandagarna och Benjamin saknar den fortfarande på sin lista.

Det gick sådär med gråspett, men lite mesar och större hackspett samt ett par domherrar lyckades jag med.

När jag kom hem och rapporterade upptäckte jag också att jag nu bara är 2 arter ifrån att bli bästa Västmanlänning i Norrbotten och då saknar jag relativt enkla arter som gråsiska, lavskrika och koltrast.

Huruvida det finns några koltrastar kvar här uppe nu under vintern vet jag inte, men gråsiska och lavskrika känns inte som en allt för tuff utmaning.

Sagt och gjort drog jag upp till Boden och skjutfältet idag. Där finns en hel del matningar där båda arterna rapporterats. Dessutom har tretåig hackspett setts vid en av dem och den saknar jag helt i år.

Vägarna på skjutfältet var oplogade efter det senaste snöfallet så jag valde att ta det säkra före det osäkra och hålla mig till de ”större” skogsvägarna så att jag lätt kunde förklara var jag var om jag skulle behöva ringa efter bärgare.

Jag började med tretåstället där lavskrika och gråspett också rapporterats. Den tretåiga hittade jag, 4 nötkråkor, en nötskrika och en hel del talltita, men ingen gråspett eller lavskrika.
Det bästa lavskrikestället vågade jag inte åka till, men väl en matning vi tidigare besökt jag och Benjamin och där träffade jag på en lokal skådare som var där och fyllde på mat. Där matade de med frön också, så där var det riktigt bra fart på mesarna. Men det var de gamla vanliga som vi har hemma och bara större hackspett. Gråspetten får vänta till mellandagarna och då hoppas jag att försvarsmakten hunnit ploga så att jag kommer fram till alla matningar.

Men två årskryss på två dagar känns i alla fall som en bra start på julen.

Bloggar etiketter: , , ,

Dagens fågel 21 – Kaspisk pipare

kaspisk pipare1 600x383 Dagens fågel 21   Kaspisk pipare

Just denna individ på bilden är den första Kaspiska piparen som setts i Sverige. Efter en ganska osannolik helg med 3 kryss för min del i slutet av mars i år så kom en rapport om en kaspisk pipare i Finland.

Dagen efter dundrade larmet ut om att den nu siktats i Sverige. Jag hade ingen möjlighet att åka dit och det var lite vemodigt att avsluta ett styrelsemöte i fågelklubben när pensionärerna med glada miner planerade morgondagens resa. Men man kunde alltid hoppas på en långstannare och det gjorde jag inte förgäves.

På lördagen efter var den kvar och jag fick en god stund tillsammans med den och 100-tals andra fågelskådare.

Bloggar etiketter: ,

Dagens fågel 20 – Taltrast

taltrast2 600x367 Dagens fågel 20   Taltrast

Till skillnad från sina kusiner koltrasten och björktrasten är denna lite mindre trast inte lika ofta sedd av vanligt folk. Men alla som gått i en skog under våren har garanterat hört denna någon gång.

Ingen taltrast sjunger likt någon annan, men det man istället känner igen dess sång på är att den ständigt härmar sig själv och upprepar sina strofer minst två gånger.

Den retar fiskare med sitt ”Blire nå fisk, Blire nå fisk – Bara skit, Bara skit”. Är du ute och cyklar så kommenterar den dig med ”trampa på du, trampa på du – Du har långt hem, Du har långt hem

Eller som bonden som var ute och körde timmer med sin häst och fick höra ”Kör med två, Kör med två” Bonden blev förbannad och svarade att han bara hade en häst. Taltrastens svar kom blixtsnabbt. ”Klyv den, Klyv den

Bloggar etiketter: ,

Dagens fågel 19 – Trastsångare

trastsångare 600x343 Dagens fågel 19   Trastsångare

Trastsångaren är en stor vasslevande sångare med en kraftig stämma som hörs långt och överröstar de mesta i sin närhet.

I våras hade vi två sjungande hanar i vassen bortanför Hässlö flygfält i Västerås. De satt bara 50 meter från varandra och sjöng konstant ett par veckor. Om de lyckades locka till sig några honor har jag tyvärr ingen koll på. Men fina konserter bjöd de på under mina försommarpromenader.

Bloggar etiketter: ,

Skogsmatningen

Det var ett tag sedan jag skrev något om min skogsmatning här, men det betyder inte att den inte finns kvar.

Tvärtom levererar den för fullt just nu och jag besöker den varje dag på mina lunchraster.

Idag var jag där och fyllde på inför julen då jag inte kommer att kunna besöka den lika frekvent längre och det var riktigt bra fart på mesarna.

vintermatning Skogsmatningen

Talgoxe och nötväcka är fortfarande de vanligaste arterna med 5-10 talgoxar dagligen ibland fler och 5-6 nötväckor.
Efter det är det blåmes 2-4 st, svartmes 2-3 st och tofsmes 2-3 vid varje besök. Talltita brukar det vara 1-2 st och entitan har precis som förra året försvunnit nu när vi gått in i december.

Desto roligare är det att trädkrypare numera räknas till en daglig gäst och jag har haft två st samtidigt. De tar för sig av margarinet och hoppar runt längst ned efter trädstammarna.

Större hackspett är inte daglig besökare men näst intill. Ibland har jag haft både en hane och en hona där, men den flitigaste besökaren är en hona. Troligtvis är de där dagligen, men de är fortfarande väldigt skygga. Jag funderar på att sätta upp talg lite längre bort från själva matningen så att de kan äta mer ostört.

Sen har vi de mer sporadiska besökarna. Nötskrika rör sig i skogarna runt omkring, men dessa är väldigt skygga, så de är säkert framme oftare än vad jag ser. Idag var det gott om trast i skogen och en koltrast var framme vid matningen. Dags att börja komplettera med äpplen igen.

Kungsfågel hörs till och från i trädtopparna och då och då kommer de ner och födosöker närmare matningen.

Ingen domherre som kommit ner till matningen än, men den del lockrop hörs runt om.

En gång har stjärtmesarna dragit förbi i år, men 8 st har setts runt skolgården, så jag hoppas att de hittar till matningen snart.

Spillkråkan jag hade i början av säsongen har varken hörts eller setts något mer, så det var nog en engångsföreteelse.

Sparvhöken har gjort ett besök när jag varit där i år, men det var tidigt på säsongen. Några gånger till har småttingarna varnat och flytt in i grenverken på träden så den finns nog där.

Annars har det mest spännande varit att jag får påhälsning av en svåltjuv. Mård eller katt är mina kandidater. Jag har också fått förslag om räv, men klomärkena känns för fina för ett hunddjur.

Dagens fågel 18 – Stjärtmes

stjärtmes21 600x420 Dagens fågel 18   Stjärtmes

Stjärtmesen är en social liten fågel som håller ihop i små familjegrupper. Deras karaktäristiska och ivriga lockande är det som oftast avslöjar dem och plötsligt har man hela flocken runt omkring sig.

Lika plötsligt som de kom, lika plötsligt är de försvunna, för de är i ständig rörelse. Har man tur kan man få dem att besöka sin fågelmatning där de föredrar jordnötter, men jag har även sett dem käka talgbollar.

Utanför häcksäsong kan man med fördel locka dem till sig med en inspelning av deras lockläte, så om du vet att du har dem i närheten och spelar upp deras läte så kommer de för det mesta riktigt nära och letar efter sin lockande kamrat. Stör dem inte för länge bara. Vintertid behöver de äta mycket och ofta för att klara sig.

Bloggar etiketter: ,

Dagens fågel 17 – Sparvuggla

sparvuggla2 600x421 Dagens fågel 17   Sparvuggla

Sparvugglan är vår minsta uggla och till skillnad från de flesta andra är den dagaktiv. Liten som en domherre ungefär, men desto tuffare. Tvekar absolut inte att ge sig på byten i sin egen storlek.

När det är dags för ugglelyssning är sparvugglan den art man börjar med på kvällen. Den ropar mest i skymning och även i gryning så precis när solen går ner på vårvinterkvällarna är det dags att lyssna efter dennes vemodiga visslingar.

När du inte längre kan se granens stammar utan skogen bakom blir till en enda mörk kuliss är föreställningen slut och det är dags att lyssna efter andra arter som slaguggla och kattiggla.

Gynnaren på bilden är en av mina färskaste fågelbilder. Fotat i söndags mellan Skultuna och Lillhärad.

Bloggar etiketter: ,

Dagens fågel 16 – Svartmes

svartmes3 600x425 Dagens fågel 16   Svartmes

Vår minsta mes som är okänd för de flesta icke-fågelintresserade personerna. För de som matar fåglar och bor tillräckligt nära skogen kan den dock vara bekant. Men ganska ofta blir den tagen för en liten talgoxe och det händer att folk tror att talgoxungar ser ut så här.

Svartmesen är en kavat och nyfiken liten rackare som oftast är snabbast framme om man lägger ut ny mat och tillsammans med talltita och lappmes en av de småfåglar som är lättast att få att ta mat från handen.

Vill du lyckas med det kan du antingen besöka en matning där de är väl inmatade eller lägga ner mycket tid vid din matning där du vänjer fåglarna med din närvaro. Prata gärna lugnt för dig själv när du är där.
Sen får man succesivt sätta sig närmare och närmare matningen och när man kan sitta alldeles intill automaten eller fågelbordet är det dags att testa att istället för att fylla på där erbjuda dem att ta mat ur handen istället.

När man sträcker fram handen gäller det att titta ner i backen samtidigt då dina ögon kan upplevas som hotfulla.

Lycka till

Bloggar etiketter: ,

Dagens fågel 15 – Pilfink

pilfink2 600x408 Dagens fågel 15   Pilfink

När vi  namngav våra fåglar så rörde vi till det ordentligt. Sparv på engelska är Sparrow för det har vi lärt oss i skolan. Problemet är bara att det stämmer bara med den amerikanska engelskan. I Brittisk engelska heter sparv bunting.

Som om inte det var nog så finns sparrow i brittisk engelska och då handlar det om gråsparvar och pilfinkar.

Där har vi svenskar också rört till det genom att kalla den ena arten i familljen för sparv och den andra för fink. Det har vi dock löst ganska smart genom att kalla dem sparvfinkar.

Sparvarna har vi sen döpt till fältsparvar och sen kan alla vara nöjda och glada.

Pilfinken är dessutom den art som fått mig att sluta mata fåglar med frön på tómten. I stora flockar kom de förra vintern och skräpade ner något så in i h…. Så nu matar jag bara med talgbollar och jordnötter. Frön matar jag med i skogen och vid Frövisjön.

Bloggar etiketter: , , ,