Jag har alltid hävdat att tålamod är en supporters viktigaste egenskap.
Med det menar jag inte att man ska gilla läget och klämkäckt påpeka att ”vår tid kommer”, ”vi är inte bättre än så här” etc etc.
Man ska inte heller låta förnuftet styra på läktaren. Tvärtom är läktaren en plats för känslor och att där finns sällan något utrymme för tålamod, blir det inga mål trots massivt spelövertag är det naturligt att vara besviken.

Det jag syftar på är att tålamodet mellan matcherna gradvis försämrats sedan 2005 i superettan, och återkomsten 2006.
En förlust, eller dålig insats då analyserades mer och på div webforum var det förnuftet som styrde över känslorna.

Visst går det att förklara med att 2005 och 2006 var relativt framgångsrika år, men kollar man inledningarna på de säsongerna så var de inte mycket bättre än i år.
Jämför tabelsviten efter 9 omgångar de 4 senaste åren

2005 9 – 5 – 2 – 2 – 17p
2006 9 – 5 – 3 – 1 – 18p
2007 9 – 3 – 2 – 3 – 11p
2008 9 – 4 – 3 – 2 – 15p

Jag skulle snarare påstå att det är tålamodet som ger framgången. Då 2007/2006 manade AIK till tålamod och var öppna med att förklara hur de tänkte. FanTV hade i princip obegränsad tillgång till spelare och ledare och supportrars funderingar och frågor hann aldrig bli till spekulationer och rykten. Vi hade redan fått svar från AIK.


Foto: Magnus Neck

Jämför gärna affärerna Mattias Moström och Niklas Carlsson, där båda spelarna inte fick förnyat kontrakt.
Båda spelarna var omtyckta av oss supportrar, men inte främst för deras insatser på planen.
I Moas fall var AIK mer öppna med varför han inte fick förlängt, de flesta av oss köpte resonemanget och trots att alla inte gillade det så stannade det där.
I fallet Niklas Carlsson så var förklaringen mer svävande och det spekulerades mer och folk har ännu inte accepterat beslutet. (Gå in på GF och läs dagen efter en match när någon mittback gjort en sämre insatts om du inte tror mig)

Jag är fullt övertygad om att AIK förlorar på att sluta sig mer och mer som de nu tycks göra, att öppna för media och supportrar behöver inte betyda att man måste göra avkall på integriteten.
Jag håller t ex inte med de journalister som gnäller över att de inte får telefonnr till spelare. Vill de prata med spelarna kan de gott pallra sig ner till Karlberg.
Sen tycker jag också att fåneriet med en mixad zon, där spelare måste ställa sig till journalisternas förfogande är ett onödigt påhitt. En spelare ska kunna välja om han vill vara tillgänglig eller inte, och att tvinga dem leder bara till större klyftor mellan media och lagen.

Att ha öppna supporterträffar som AIK har arrangerat några gånger är ett positivt inslag, men det är snarare ett komplement till den öppenhet som tidigare fans, inte en ersättning.

Kort sagt: Vill AIK att supportrarna ska visa större tålamod, tror jag att de har slagit in på fel väg. Öppenhet från deras sida kommer att generera det tålamod och den arbetsro truppen så väl behöver.
AIK, media, öppenhet, tålamod, supportrar, FanTV

Bloggar etiketter: , , , , ,