AIK – Häcken och semifinal i svenska cupen.
När lottningen föll kändes det som en drömlottning och en bit av en kaka att ta sig till final, men sedan dess har det hänt mycket med laget från Hissingen och jag har inte på länga vägar känt någon trygghet inför denna match och det visade sig att min känsla inte alls var fel.

MJ

AIK började förvisso matchen stabilt och som vanligt detta år kontrollerade man en  1-0 ledning stabilt, men motståndarna som öst in mål den senaste tiden gav sig inte och när Gabriel Özkan slår en riktig idiotpassning kan Häcken kvittera bara några minuter före ordinarie tid.
Själv satt man och  svor och gormade så att Flisan till slut tröttnade på mig och förklarade att AIK inte alls behöver vinna varje match. Jo sa jag men sen var det slutgormat för min del.

När Hissingsgänget sedan tog ledningen i inledningen av förlängningen blev jag bara tyst och introvert och satt mest och muttrade för mig själv. AIK hade dock gott om chanser att utjämna så hoppet fans där men när Nisse kvitterade byttes bitterheten bara ut mot en oro för straffar. Jag gillar inte straffar, men när AIK tilldöms en straff i 120:e minuten så ändrade jag snabbt åsikt om det. Vi har Marcus Jonsson så jag älskar verkligen straffar :)

Ja herre jävlar vilken match, men vad är det som hänt med Häcken? När jag och Lilleman besökte Råsunda och såg AIK slå Häcken med 2-0 såg de mest vilsna och taffliga ut. AIK behövde knappt ställa ut skorna för att vinna matchen.
Nu är de tillsammans med AIK det mest formstarka laget i Allsvenskan och öser som sagt in mål.
Min teori är att det kan gå så när ett lag tillåts jobba sig in i serie, spel i lugn och ro och i sin egen takt. Något vi som håller på AIK troligtvis aldrig kommer att få uppleva.

Vinna Cupen Vinna Cupen AIK

Bloggar etiketter: , , , , ,