AIK entré

Jag är en stor förespråkare av dialog mellan supportrar och etablissemang men tyvärr förs det för det mesta monologer. I media mässar journalister, på bloggar och supporterforum gnäller supportrar och alla vet bäst.

Då jag inte är journalist utan supporter så skiter jag högaktningsfullt i vad krönikörer och journalister skriver. Det enda jag som supporter kan påverka är mig själv och supporterkulturern. Ska vi ha den kvar kan vi inte klamra oss fast vid något som varit och vara stockkonservativa. Att många av dagens supportrar och då framförallt de mest högljuda dessutom inte har ett längre perspektiv på supporterskap och läktarkultur än 5-10 år gör ju att många diskussioner blir ganska löjliga.

Idag stoppades en banderoll med en hälsning från djurgårdsklacken till AIK-klacken med texten ”Grattis på födelsedagen – Horungar”. Vilket i och för sig var synd efter som bristen på fyndighet och det infantila budskapet i den mest hade gjort dem till åtlöje som så många gånger för när det gäller klacken utan kreativitet.

Det som gör det hela patetiskt är banderollerna de använder istället.

”Yttrandefrihet en mänsklig rättighet men inte för supportrar – 120 år av känslor kan inte censureras”

Hur fan tror man att supportar ska bli tagna på allvar om man börjar blanda in yttrandefrihet i banderoller med svordomar och okvädningsord mot motståndarsupportrar? Okej om det handlat om någon protestaktion mot sin egen förening eller förbundet, men att inte få kalla motståndarna för ”horungar” handlar inte om censur.

Lite större perspektiv krävs nog för att bli tagen på allvar, och detta gäller alla supportrar inte bara aporna.

Sen är det ganska kul att efter 120 år av känslor är ”horungar” det bästa de kan komma på. Men som jag nämnde en bit upp i texten handlar det nog inte om 120 år utan om några hormonstinna pubertetsår.

Men om bara etablissemanget och supportrarna kan komma lite närmare varandra så kan dessa hormonsvängningar växa ut till riktig passion och starka känslor som går i arv från generation till generation och ge oss en sund supporterkultur som faktiskt tål att rymma allt från bråkstakar till slipsnissar.

Men då måste alla hjälpa till och vi kan bara lita på oss själva och måste sluta upp att försöka ändra på alla andra.

Visst vore det kul om t ex Lasse Anrell istället för att bojkotta derbyn valde att på riktigt hjälpa oss att hitta var gränsen går som han skrev om efter sitt derbybesök i Argentina. Men det valet måste han göra själv.

Bloggar etiketter: , , , , , , ,