Morgontur till Asköviken

Jag är ingen morgonmänniska, men som fågelintresserad kan man inte bara ta kvällsturer utan måste upp på morgonen ibland. Mest för omväxling skull, men också för att morgonen har sin speciella charm och vissa saker går bara att uppleva på morgonen.
Morgonen började bra med att jag fick höra nattens sista sång av Näktergalen direkt när jag klev in i hagen på väg ut mot Rastholmen, som var dagens mål.
Hämpling
Vandringen genom skogen och hagarna bjöd på mygg och fågelsång. En Törnsångare flög upp och satte sig i toppen av en enbuske precis framför mig, men jag hann tyvärr inte få upp kameran innan han insåg att jag kunde utgöra ett hot och flög därifrån. Vid Rastis var det inte myggfritt som jag hade trott, men en stund stod jag ut med de små elakingarna, och fick en del vadare i kikaren. Två av dem var dessutom inte några vardagliga observationer. Smalnäbbad simmsnäppa [x] och Rödspov, Vidare såg jag också Grönbena, och Rödbena vid de små gölarna i bortre änden av ängen. Fågeln på bilden är inte någon vadare utan en Hämpling [x]som jag såg och hörde på vägen hem vid samma ställe.
Som sagt var det en hel del mygg vid Rastis så jag gav mig ut till tornet och hoppades att få se något spännande där. 1000+ Grågäss som förde liv i kapp med skrattmåsarna. Bland dessa skrattmåsar fanns det också gott om dvärgmås.
Det mest spännande som hände var annars när en räv försökte ge sig ut på det i rävens ögon sett uppdukade smörgåsbordet. Det gick inte så bra för Mickel kan jag meddela. En Rödbena var väl den första att meddela resten av fåglarna om vad som var i görningen och sen var kakafonin igång. Tofsvipor, Skrattmåsar, Sothönor, Gäss m fl förde ett herrans liv och även tranorna stämde upp och skrek i högan sky.  Vart Mickel än försökte smyga så var Rödbenan där och skrek och alla andra följde efter tills han fann för gott att lämna stranden och smet iväg till skogs igen.
På hemvägen tog jag ett litet stopp vid  Rastis igen och då hade en Havsörn slagit sig ned i de stora pilträdet på andra sidan ängen. Där satt han och spanade och väntade troligtvis på att någon grågässling skulle komma för långt från sina föräldrar. Det var också då jag hörde och såg Hämplingen precis bakom mig. Trodde först att det var en Rosenfink som lyste så rött i solen, men när jag fick in den i kikaren och efter att ha tjuvlyssnat på de båda fågalrnas läten i mobilen konstaterade jag att det var en Hämpling.
Två kryss blev det denna morgontur för mig. Hämplingen och den Smalnäbbade simsnäppan.
Ganska skönt att komma hem och finna sin familj vid frukostbordet, när man själv varit igång flera timmar och hunnit med så mycket redan.
Nu ska vi snart vidare till Strömsholm för att se storkusinen hoppa med Spirit.


Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.