När dagen bjöd på regn och gråväder som fick en att vilja gå i idé, så bjöd kvällen på desto bättre väder och trevliga överraskningar.

Det började med att Felles lag äntligen lyckades ta en poäng och med lite mer skärpa framför mål och ännu mer skottvilja från tjejerna skulle de ha vunnit. Ett stort steg framåt och riktigt kul att se.

Efter matchen skjutsade jag hem familjen och drog iväg till Frövisjön. Där var det mesta sig likt sen jag var där sist, med den skillnaden att jag idag lyckades hitta Sångsvanens ungar och ett Tranpar med två ungar. Lyckade häckningar är alltid kul. Gråhakedoppingen visade dock inga tecken på att ha smått, men det har ju växt upp en hel del där de började bygga sitt bo så vad som döljs i vassen vet man inte.

Efter Frövisjön for jag vidare ut mot skogarna mellan Skultuna och Surahammar. Mest för att få en trevlig biltur och med förhoppningar om lite större vilt än fåglar. Det började bra med en fin Kronhjort strax norr om Slagårda innan jag kommit in i skogen. Ytterligare en bit norrut inne i Skogen fick jag syn på en fin Älg som jag stannade för att fotografera.

Älg

Bilden blev inte så mycket att hurra över, men när jag drog ner rutan för att fota den, så hörde jag något som var lite mer spännande. En flodsångare sjöng i närheten. En flodsångare som jag inte sett rapporterad innan. Kul att bli upptäckare till en lite ovanligare fågel tyckte jag, tills jag kom hem och skulle rapportera in den, då upptäckte jag att den upptäckts natten innan av två för mig välbekanta skådare. Svårt att vara först när de två är i farten.

Nåja jag fortsatte norrut och strax innan jag kom till Bovallen, på gränsen mellan Västerås och Surahammars kommuner så flög en fågel upp framför bilen. En hönsfågel var det och det var inte en Tjäder. För det var den allt för liten.

Markant mindre än en ringduva var min bedömning där den flög framför bilen i c:a 50 meter innan den tog sin tillflykt till skogen. Hjärtat slog frivolter och även om jag fick god tid på mig att artbestämma den var jag tvungen att stanna bilen och slå i Fågelguiden. Jag var ganska säker på min sak, men solen hade gått ned och ljuset var inte det bästa. Det jag var mest fundersam över var storleken på en Orrhöna. Jodå, de är som en ringduva ungefär och lite därtill.

Det var en Järpe som suttit där intill vägen och blivit uppskrämd av min bil. Ett helt oväntat kryss fick avsluta min dag.

Bloggar etiketter: , ,