Facebook

Ser då och då statusar på facebook eller tweets på twitter (mer ofta det förstnämnda) om att man tar timeout och att man inte kommer att finnas på berört socialt nätverk på obestämd tid.

Om man jobbar som hemlig agent och ska ut på hemligt uppdrag för någon tuff spionorganisation så kan jag förstå att man kanske måste gå under jorden en stund, eller om man ska på semester och inte ha tillgång till internet, då kan det vara schysst att meddela sina vänner att man är oanträffbar. Lite som när man har en autoresponder på jobbmailen.

Men det är inte dessa alternativ som förbryllar mig, utan de fall där folk slutar med Facebook eller Twitter oftast med lite diffusa förklaringar och sen är det tack och hej. Måste man berätta det då? Är det inte enklare att bara logga ut? De närmaste vännerna har man väl kontakt med ändå och jag har aldrig undrat eller blivit sur på folk som plötsligt eller periodvis minskar sin närvaro eller försvinner från div sociala nätverk. Det tillhör liksom hela grejen.

Sen finns de som påpekar att det blivit för mycket fejan och att de får dåligt samvete för det och måste dra ner alternativt försvinna därifrån? Det kan jag inte heller förstå. Hur kan det bli för mycket? Ok om man glömmer att sköta sitt jobb, men då misstänker jag att det beror på annat än på att sociala nätverk skulle vara beroendeframkallande eller direkt olämpliga och det skulle lika gärna kunna vara MS-röj som man måste sluta med.

Själv brukar jag då och då få lite dåligt samvete för att jag bloggar, twittrar, foursquarar eller fejsbookar för lite.

Rätt använt tror jag att dessa media berikar livet och gör det lite mer intressant.

Bloggar etiketter: , ,