Att fågelskåda med barn

Jag har ofta med mig min son ute i markerna när jag skådar fågel och för mig har fågelskådningen blivit en riktigt trevlig pappa/son aktivitet och intresset från sonens sida är än så länge lika stort som mitt.

Min son är 7 år och har följt mig ut i skog och mark sen hans intresse blommade upp under sommaren när han fyllde 6.

Lite nyfiken på mina krysslistor var han redan som 5-åring men när han började läsa själv så var en liten fågelbok han fått på ett öppet hus vid Naturskolan i Asköviken en riktig injektion i hans intresse, och i den boken började han kryssa.

Han får ofta uppmuntrande kommentarer från andra skådare som lätt imponeras av hans för sin ålder stora kunskap om fåglar och han har upptäckt att många imponeras av att hans lista, så han är väldigt snabb att berätta hur många kryss han har.

Då och då får jag frågor om hur det fungerar att plocka med en liten kille så pass mycket som jag gör, och hur jag gör för att hålla honom intresserad.

Eftersom jag själv tycker att detta är jätteroligt och jag gärna skulle se fler barn ute på fågellokaler så ska jag försöka dela med mig av mina erfarenheter och kanske kan de fungera som goda råd.

skåda_m_barn_hjälsta

Utgå alltid från barnets intresse

Även om intresset från början var mitt så måste jag när jag började ta med min son acceptera hans vilja och tålamod. Jag kanske hade hittat den där dammsnäppan om jag fått stå med tuben ensam och systematiskt letat av hela strandängen, men med ett barn med får man prioritera bort X för att ge honom en upplevelse som han trivs med.

I början fick det bli kortare utflykter och jag vet inte hur många gånger som vi fick vända hem nästan omgående för att han frös, blev myggbiten, blev kissnödig.

Med tiden har tålamodet ökat och i takt med att hans kunskap har ökat blir han mer stimulerad av att leta efter svårare och svårare arter.

Jag har aldrig tvingat med honom mot hans vilja, däremot har jag övertalat honom ett antal gånger och just min son kan vara en smula bekväm av sig hemma i soffan framför TV-spel eller barnprogram så en extra puff för att komma ut och röra sig kan behövas.

I de fall vi sagt att han måste gå ut och göra något för att han varit inne för mycket så brukar han fråga om vi kan åka ut och titta på fåglar.

Lyssna mycket

Barn som lär sig och tycker om det tjatar och upprepar sig, något alla föräldrar med barn som lärt sig läsa kan intyga. Då läses det på skyltar, mjölkpaket och var än det dyker upp ord.

Samma är det med fåglar. Vår son fick en fågelbok med ljud som han spelade både fram och baklänges och upp och ner med och förhörde både mig och min fru på läten. Han berättade om fåglar för alla och kunder rabbla allt möjligt om dem.

Även för mig som är fågelintresserad blev och är detta en prövning. För att behålla hans intresse gäller det att lyssna och inte själv tappa intresse för hans intresse.

Praktiska tips

Åk aldrig ut hungrig. 

Kanske en självklarhet för många, men jag kan ibland vara lite för spontan och åka iväg direkt när jag hämtar honom från skolan, och har han då inte hunnit få i sig ordentligt med mellanmål så blir vistelsen i fågeltornet inte långt. Samma sak gäller toalettbehov.

skåda_m_barn_grövel

Vänd hem direkt

Som jag nämnde under första stycket. Vill inte barnet vara kvar, så åk hem, det har man igen nästa gång man vill ha sällskap.

Utöka utflykterna gradvis

Barn klarar mer än man tror, och det är inga problem att ha med en 6-åring på en heldagsutflykt så länge barnet själv blir stimulerat och trivs. Men det gäller att upptäcka barnets intresse och vad det är som kan få det att hålla fast fokus och glädjen. När man väl har koll på det kan man välja bort det som inte tänder glädjen på samma sätt och göra tuffare och längre utflykter där man vet att det fungerar.

Tro på ditt barn

Jag har alltid tagit min sons kunskaper på största allvar och aldrig viftat bort eller nonchalerat honom. Istället har jag tagit diskussionen med honom precis som jag skulle göra med en vuxen där jag ställer mig en smula tveksam.
Självklart så dyker det upp obsar där han har fel men då är det viktigt att han får vara med om att komma fram till det. Det är inte jag som bestämmer vad han hört och sett.

Mata fåglar hemma

Bästa miljön att odla fågelintresset är hemma. Matningen hemma hos oss är min sons lika mycket som den är min. Vi håller koll på arterna och för statistik tillsammans.

Skaffa en pall

Använder du tubkikare så anpassa höjden för barnet. I vårt fall så blev ståhöjd för sonen, lagom sitthöjd för mig. Så jag bar alltid med mig en trebent ihopfällbar pall ut. På det sättet blev det enklare att dela på tubkikare.

Nu har jag nyligen skaffat mig en ny tub och då fick sonen ärva den gamla, men han får den inte förrän han klarar av att bära den själv. Fram till dess är den fortfarande min, men den följer ofta med ut i fält nedpackad i min ryggsäck.

Servera inte allt

Många av min sons kryss har han fått serverat på det sättet att jag hittat en fågel och sen har han fått ta över tubkikaren med fågeln mitt i blickfånget. Efterhand som hans kunskap ökat har han faktiskt bett att få leta själv, men ibland har jag också krävt att han ska göra det. Aldrig att jag skulle göra detta med en svår art utan här får man ha lite gott omdömme, men ta en diskussion om vad det är man ska titta på och hur man ser att det är t ex en småsnäppa eller dvärgmås. Det samma gäller läten. Ge barnen en chans att klara av att artbestämma själva. Det ger dem utmaningar och utmaningar får intresset att frodas.

Utrusta ditt barn

Utrustning är viktigt för en lyckad fågeltur och att stå och vänta på att den vuxne blir klar är inte roligt alls. Då tappas tålamodet snabbt och man blir kissnödig och hungrig och myggorna bits hårdare.

Det handlar inte om att köpa dyr toputrustning, men man ska undvika leksaksskräp. En riktig handkikare kan man få för en tusenlapp och den kommer garanterat till användning som lånekikare även om barnets intresse skulle svalna.

Anteckningsböcker, en egen fågelbok, torra och varma kläder och en bra ryggsäck som gör det lätt att bära sin egen matsäck.

Ge barnet ett svalankonto

Det här är kanske inte det första man ska göra, men när intresset växt till sig och ditt barn börjar hålla koll på sina kryss så kan det vara bra att hjälpa det med att upprätta ordentliga krysslistor. Jag började med excelblad som jag underhöll och ganska snart så insåg jag att det var lika bra att skapa ett svalankonto också och lägga till Lilleman som medobservatör.

Nu har han med lite lätt guidning från mig börjat lägga in egna rapporter och tycker att det är jättekul att se sitt namn på Dagens Fågel.

Bloggar etiketter: , ,

7 kommentarer

  1. Lotta Bernström

    2013-03-23 at 11:19

    Hej, jag har sökt på Internet efter fågelskådning för barn men inte hittat något mer en din sida. Kan inte du organisera en fågelskådningsdag för barn nu när det börjar bli våras? Jag har ett barnbarn som är 6 år som verkar ha ett intresse som jag skulle vilja uppmuntra. Mina egna kunskaper är dock mycket begränsade…..

  2. Gambleputti

    2013-03-24 at 21:33

    Hej Lotta. kul att du uppskattar det jag skriver.
    Den 5:e maj är det fågelskådningens dag och då arrangeras det evenemang och guidningar runt om i Sverige.
    Var bor du någonstans?
    I Västerås där jag bor så arrangerar Västmanlands Ornitoligiska Förening tillsammans med Naturskolan i Asköviken en dag med öppet hus och guidningar vid Asköviken.
    Dit är du hjärtligt välkommen, men om du bor någon annan stans i landet så kan du kolla med den lokala fågelklubben eller naturskyddsföreningen om de har något evenemang den dagen.

  3. Hittade lyckligtvis din sida när jag hamnat i julklappsträsket. Mitt barnbarn, 7 år, önskar en fågelbok där hon kan bocka av arter hon träffar på och dessutom lyssna på fåglarnas läten. Jag har hittat ”150 fåglar och deras läten” (som jag tycker verkar vara avancerad att börja med för en 7-åring) och Fåglar i vår närhet (som kanske är just en NYBÖRJARBOK). Har du något annat käckt förslag?
    Skånehälsning från Gerd I Höllviken

    • Gambleputti

      2013-12-14 at 20:03

      150 fåglar och deras läten tycker jag är en ypperlig bok för barn. Den är interaktiv och de lär sig lätena samtidigt som de lär sig hur fåglarna ser ut.
      Den är inte avsedd som nybörjarbok, men min son använde den flitigt och hade mycket nytta av den.

      Sen är det alltid knepigt att ge tips om fågelböcker till barn och även vuxna man inte känner. Allt beror på hur intresserade de är och vad de redan kan. Det finns flera olika barnfågelböcker, men om de redan har koll på fåglar och vill börja ”kryssa” så är de ofta lite för enkla.

      Nordstedts har en serie ”Lilla fälthandboken” som är i ett behändigt fickformat och inplastade. Fågelboken i den serien innehåller de 250 vanligaste fåglarna i Sverige och är en ganska bra bok att starta med.

      Bor barnet nära skog och har tillgång till en fågelmatning kan jag också rekommendera Stora Mesboken, där man får lära sig det mesta om våra mesar. Till den kan man köpa ett pysselhäfte ”Lilla mesboken”

  4. Hej Johan! Jag är frilansjournalist för juniorklubben Rädda Djuren och jobbar nu med en artikel om fågelskådning med/för barn. Jag läste lite på din sida godisgrisen.se om att du och din son fågelskådar en hel del tillsammans, stämmer det? Skulle ni i så fall vilja ställa upp på en intervju till vår tidning?

    Vi vill med artikeln inspirera andra barn att ge sig ut och fågelskåda. Beroende på var i landet ni befinner er, så antingen en fysisk intervju eller via telefon.

    Hör gärna av dig så kan vi prata mer detaljer ifall ni är intresserade!

    Läs mer om Rädda Djuren här: http://www.raddadjuren.se/

    Hälsningar, Camilla Bergvall
    camilla.bergvall@djurensratt.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2017 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑