Öland 2016 dag 3

Den tredje dagens morgon var ingen vacker syn när vi drog upp rullgardinen. Regn och blåst och gråa tunga skyar så långt ögat nådde.
Vi packade ändå vår matsäck och åt vår frukost och hoppades att regnet skulle passera snabbare än vad SMHI förutsett eftersom det börjat tidigare.
Vi fick faktiskt rätt, när frukosten var uppäten och matsäcken var packad gick vi ut mot bilen och regnet hade slutat. Hur länge det skulle bli uppehåll, viste vi inte då, men det visade sig att hela förmiddagen blev regnfri.
Morgonens första fågel blev en aftonfalk som satt på en gren mellan vandrarhemmet och infarten till Ottenby. Vid Sibyllas jaktstuga som det heter.
Att vi sedan tidigare fått meddelande från udden om att det var gott om småfågel som anlänt och att skärsnäppan som gäckade oss i går varit aktiv och synlig på morgonen gjorde oss på riktigt bra humör.
Vid parkeringen hittade vi några andra Västeråsare och brushanar spelade för fullt mitt på grusplanen. Regnet hade verkligen förändrat läget och det var mer fart på fåglarna.
Vi gick ganska omgående ner mot udden och började leta efter skärsnäppan som hittades ganska snabbt. Den var dock en smula skymd av en vall så Benjamin fick jobba ganska hårt för att se den.
skärsnäppekryss
Med dagens mål redan avklarat förflöt sedan förmiddagen ganska lugnt. Vi fikade, spanade efter fåglar. Hittade en jorduggla, gick runt bland folk, fikade och fick tips om fåglar. När vi skulle kolla upp en mindre strandpipare bakom fågel blå, så blev det plötsligt ett herrans liv då någon upptäckt en tretåig mås. Både jag och benjamin fick in den ganska snabbt och kunde följa den ett tag. Jag rusade iväg till de som tipsat mig om strandpiparen. De hade redan hört och letade febrilt, men ingen såg den.
Det muttrades en hel del bland gubbarna om att man inte kan bestämma en tretåig mås på det avståndet, men så värst långt ut gick den inte och jag som inte har någon jättestor erfarenhet av sträckskådning har sett tretåig på längre håll utan att ha något problem att bestämma dem. De är mer pelagiska än de andra måsfåglarna vi har och deras flykt utnyttjar vindarna bättre än exempelvis trutarna.
En trolig kaspisk trut hittade vi också, men jag måste granska bilder lite mer och det blir säkert en gråtrut innan sista ordet är sagt.
Det var också gott om svalor på udden. En backsvala och rejält mycket fler ladusvalor än igår, så en hel del tid gick åt till att bara sitta och studera svalor och hoppas på en rostgumpsvala. Det verkade dessutom fyllas på under dagen, så vem vet.
Vi avbröt efermiddagsskådandet tidigt och tog en liten tupplur på vandrarhemmet innan vi käkade middag och begav oss ut igen. Vi var lata och tog bilen ner till udden och spanade brushanar och rödspovar längs fyrvägen ned.
Regnet gjorde att vi gick till det lilla gömslet bakom fågel blå och där var det ganska spännande. Gott om rastande tättingar bland vass och gamla vinterståndare. En mosnäppa och en grönbena skulkade i vassen och en skedand låg lugnt i den lilla pölen.
rödspov
Sen tog vi det lika lugnt på vägen tillbaka och stannade på flera ställen för att fota brushanar och rödspov. När vi kom till kungsgården kom en falk farande. Den såg mörk ut och vi följde efter den för att försöka hitta den, såg den som hastigast igen, men tappade sedan bort den. Kanske en aftonfalk, men vi lämnade den obestämd.
Jag väntar fortfarande på min första rostgumpsvala.


Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.