Enkelbeckasinen tampas med morkullan om att vara Sveriges vanligaste vadare skulle jag tro. Egentligen har jag ingen aning, men de är inte direkt kräsna av sig när det kommer till val av biotop. Det enda de verkar kräva är att det finns lite fukt.

I större våtmarker som t ex Asköviken förekommer de i riklig mängd och att lyssna på deras spel en vårkväll kan vara riktigt rogivande. De har flera läten, men det mest karaktäristiska spellätet skapar de genom att spärra ut sina stjärtpennor och störtdyka och på så sätt skapas ett vibrerande ljud som gett dem ett av sina äldre folknamn. ”Himlaget”

enkelbeckasin

Jag har en hel del bilder på *skulkande enkelbeckasiner, men bilden för mig var en beckasin som satt på en stolpe och en dag i slutet av maj 2013 var jag nästan ensam på Lövstaspången och fick min bild i duggregn.

Fotat den 30/5 2013

Bloggar etiketter: , , ,