Familjen är och hälsar på släktingar i Gävle och jag hade årsmöte med VOF i går och de orkade inte vänta på mig utan åkte redan i fredags.
En vårdag på egen hand brukar ägnas åt fågelskådning, men nu hade jag ingen bil och abstinensen var stor. Tur då att Z hade planerat att inventera sin sträcka på Hälleskogsbrännan just idag.
Vi har ett projekt där vi inventerar sjungande fågel längs ett antal vägar uppe på brännan. Själv har jag ingen sträcka, men brukar hoppa in som reserv om någon av de ordinarie inventerarna har förhinder. Konstigt nog är det alltid i juni när flest fåglar sjunger som folk får förhinder, så jag har aldrig gått någon sträcka i mars eller april.
Därför var det kul att göra Z sällskap och dessutom kunna hjälpa honom med att flytta bilen så att vi slapp gå hela vägen tillbaka när vi var klara.
Uppstigning kl 04.00 för avfärd norrut till en underbar soluppgång mitt uppe på brännan.
Själva inventeringen gick som smort, inga egentliga överraskningar men att inte höra en enda hackspett var en liten besvikelse. Däremot fick jag årskryssa både tjäder, orre och skogssnäppa. Tjädern hade vi inte räknat med.
En helvit skogshare försökte gömma sig bland allt det svarta, vilket inte var så lätt. Hoppas den hinner byta päls innan den blir uppäten.
Efter att vi gått sträckan i Naturreservatet gav vi oss söderut och bestämde oss för att skåda oss hem. Första stoppet blev Hällby utanför Västerfärnebo. Mest känt för att det hittades en prärietrana där för några år sedan. Men för oss är det en välkänd lokal för rastande fågel. Tranor, gäss, änder och vadare brukar rasta i stora mängder där.
En brun kärrhök blev årskryss nummer fyra för mig där, men vi hade också stjärtänder, bläsgäss, sädgäss och tranor där.
Nu var siktet inställt på Frövisjön. Årta, brunand, smådopping och gråhakedopping hade larmats ut på vårt lokala larm och dessa saknades på årslistan för oss båda.
När vi kört ett tag tvärnitade Z. En slaguggla satt intill vägen.
Snabbt fram med kamerorna och ut och fota.
Nu kändes dagen som knappt börjar riktigt bra. Att vi dessutom sett några tundrasädgäss på vägen gjorde inte det sämre.
Vi stannade och provianterade i Skultuna och fortsatte sedan till Frövisjön där det samlats lite folk. Gråhakedoppingarna låg och födosökte direkt nedanför bommen på öppet vatten, smådoppingen var lite skulkigare och höll sig bland vegetation och bråte, men kunde också hängas in ganska snabbt.
Värre var det med brunänderna och årtan. De förstnämnda hade tappats bort bland vassruggarna och årtan hade inte setts på ett bra tag. Försvunnen i andra delen av sjön.
Vi kämpade tills vi såg brunänderna sen åkte vi vidare mot andra delen av sjön för att leta årta. Knappt hade vi hunnit dit förrän en silltrut larmades ut från platsen vi nyss stod på.
Truten var tyvärr felbestämd, en ganska liten havstrut lyckades vi komma fram till och korrigera det till. Men vi åkte inte tillbaka förgäves. Den försvunna årtan hade dykt upp nedanför bommen och jag kunde hänga in mitt nionde årskryss för dagen.
Nu var vi ganska möra efter att ha hållit igång sen fyra på morgonen, så nu valde vi att åka hemåt, men först skulle vi göra ett försök på forsärla vid Forsby strax söder om Skultuna.
Vi hann knappt kliva ur bilen förrän Z hittade en hane på en stock uppströms dammen. Som bonus hittade vi en strömstare som dröjt sig kvar, eller ska vi få häckning där?
Lämna ett svar