Vattenpiplärka är en ganska ovanlig fågel som övervintrar sparsamt på västkusten i Sverige. Lite häftigt med fåglar som flyger norrut och övervintrar, för att när det blir vår igen vända söderut.

Det var en av målarterna när vi bestämde oss för att åka till Halland och Skåne under vintern. Att få lite tidigare vår och att få se de fåglar som i princip bara går att se där.

Vi hade ett fynd på Torö för något år sedan och då spenderade jag en dag där från soluppgång till solnedgång utan att hitta den.

Water Pipit (Anthus spinoletta) captured at Borit, Gojal, Gilgit-Baltistan, Pakistan with Canon EOS 7D Mark II

Vi visste att det skulle finnas vattenpiplärka vid Haverdal utanför Halmstad och vi åkte dit. Till skillnad från gulbenan kunde vi inte ta sikte på andra skådare när vi skulle hitta fågeln. Här var vi ensamma, vilket faktiskt uppskattades av både mig och Benjamin. Det blir roligare när man får anstränga sig lite för sina kryss.

Vi gick in i naturreservatet och började skrota efter stranden i förhoppning om att finna några piplärkor över huvudtaget. Efter ett tag hittade vi miljö som passade. Tång och stenar och där hittade vi också piplärkor. Nu gällde det att hitta en vattenpip.

I området fanns det utöver vattenpiplärkan både skärpiplärka och ängspiplärka och piplärkor är ganska lika varandra. Tittar man noga på dem ser man skillnaderna lätt, men det kan vara många att titta igenom och de rör sig ständigt så det behöver inte vara lätt.

Vi visste att den i förhållande till skärpiplärka ska vara ljusare, men inte lika markant tecknad som ängspiplärkan utan med lite murrigare flankstreck som skärpipen.

Vi hittade en fågel som vi bestämt tyckte var vattenpiplärka, men den försvann bakom en sandkulle och vi ville gärna se den bättre än vad vi gjort, så vi gick runt kullarna och där hittade vi två andra skådare.

Vi riggade upp tubikarna och började leta och hittade igen fågeln. Nu gick den tillsammans med både ängspiplärka och skärpiplärka och då blev det inte ett dugg svårt att spika den som vattenpiplärka.

Resans andra kryss var ett faktum.

Resten av resan blev det mest en massa årskryss och att njuta av ljuvliga lokaler och väder. En svartand hann vi också med att se och i Torekov såg vi skärsnäppor.