Författare: Gambleputti (sida 1 av 297)

Fåglar jag fotat – Rödvingetrast

Innan jag tog tag i mitt liv och började skåda fågel på riktigt trodde jag att rödvingetrast var en ren norrlandsfågel. Visst är den vanligare där, men den finns ju här nere också.

Att de sjunger under flytt gör dessutom att alla har möjlighet att höra denna vackra och vemodiga sång under vårkvällar.

Helt klart vår vackraste trast. Jag har dock inte så många bilder på den, men jag minns väl när jag tog fotot nedanför. Det är fotat i gryningen på väg hem efter en natt för mig själv i de norrbottniska skogarna där jag kryssat blåstjärt.

Fotad i Södra Sunderbyn den 15 juni 2013

Bloggar etiketter: , , ,

Månadens fåglar – Augusti 2017

Ovanligt låg aktivitet på mig i augusti måste jag säga.

Vi hade två sträckskådarkvällar vid Kvicksundsbron i början av Augusti. Den första av dem tillsammans med OKE. och även om det inte var några större mängder sträckande fågel så var det trevliga fåglar som sträckte. Skräntärna, kustsnäppor och svarttärnor.

Jag gjorde också några sporadiska besök på vadarlokaler för att hänga in vadare på årslistan, men vadarsäsongen gick på lågvarv både hos mig och hos fåglarna. Inga roliga vadare dök upp på någon närliggande lokal, så det blev mest till att leta myrspovar och småsnäppor, men det verkar ha varit ett lite sämre häckningsår för vadare norrut. Väldigt få 1k-fåglar, mest gamla fåglar.

Den näst sista helgen hade VOF en exkursion till Högbymaden och Lisjö Ängar, höstens första stenfalk för min del hittades på en åker, ljungpipare, tofsvipor och enorma mängder gulärla är annars det jag minns från den exkursionen.

I slutet av månaden gjorde jag ett besök i Hjälstaviken tillsammans med Benjamin och Zsombor. Zsombor hade kommit in på skola på Gotland, så det här var sista skådningen med honom innan han flyttade.
Det var som vanligt ganska gott om fågel i Hjälstaviken, gäss, vadare och änder och en del tättingar i buskarna.
Men det som gladde mest var en ung törnskata (bilden ovan) som helt oskyggt födosökte i buskarna intill gångstigen ner mot fågeltornet.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 56
Benjamin: 39

Antal X

Jag: 0
Benjamin 0

Antal årskryss

Jag: 1
Benjamin: 1

Minnesvärda observationer

Överflygande mindre strandpipare på skolgården

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Rödstjärt

Rödstjärt är lite av en favoritfågel för mig. En skogsfågel som ganska ofta letar sig in i trädgårdar. Ändå är den förvånatsvärt okänd bland ickeskådare. Under våren är det nämligen ganska vanligt att man får frågan om någon ovanlig fågel som någon har i sin trädgård. De brukar bli ganska besvikna när man förklarar att det är en ganska vanlig fågel.

Den sjunger ganska tidigt på morgonen, så jag har ytterst få observationer under mina lunchpromenader trots att jag vet att de finns där. Däremot älskar jag när jag får vakna till den hemma, men nu har grannen huggit ner sin tuja, så det återstår att se hur det blir nästa vår.

Fotad vid Hagabergsskolan den 28 maj 2015

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Rödspov

Här hemma i Västerås är rödspoven en sällsynt men årlig gäst. De som dyker upp är oftast skulkiga och håller sig långt bort från all mänsklig aktivitet. De bästa obsarna jag haft här har antingen varit på långt håll med tubkikare eller snabbt förbiflygande på lite närmre håll.

Annat är det på Öland. Längs fyrvägen på Ottenby går de och födosöker helt obrydda av att bilarna passerar och stannar till bara några meter ifrån dem. Fast helt obrydda är de nog inte, för stannar man så drar de sig lite längre bort från vägen, men de flyr i alla fall inte, utan rör sig bara lite diskret bortåt.

Fotat vid Fyrvägen, Ottenby den 15 maj 2016

Bloggar etiketter: , , , ,

Fåglar jag fotat – Rödhuvad dykand

Att kryssa fåglar handlar om tid och viljan att åka för att se en fågel. Man kan nog vänta och slita på hemmalokalen och det är en ganska bra start. Man behöver inte ha bråttom i början, men efter ett tag så kommer man till det stadiet att man måste utöka sin s.k. dragradie för att vill röra sig framåt i sitt kryssande.

Man vet aldrig när det dyker upp något nära, kanske dyker det upp en rödhuvad dykand Frövisjön nästa vår, i våras dök det upp en i Hjälstaviken, men då var den redan kryssad och klar för mig och Benjamin, för under semestern 2016 så dök det upp en utanför Linköping. En alldeles lagom utflykt tyckte vi och drog dit.

Fotad vid Gärstaverken utanför Linköping den 11 juli 2016

Bloggar etiketter: , , ,

Månadens fåglar – Juli 2017

Efter en ganska intensiv skådarmånad i juni så blev det mer sporadisk skådning i juli. För den delen blev det inte någon sämre skådning utan det blev några minnesvärda observationer och trevliga kvällar och nätter.

Månaden började där förra månaden slutat. Än fanns det lite nattaktiva fåglar i farten, nattskärror och vaktlar och en och annan uggla lyssnades in runt Västerås.

Jag fortsatte också bevakningen av fiskgjusehäckningen i Västerås hamn och när Benjamin för en gång skull orkade följa med fick han givetvis syn på ungen. Lite sur över att det var han och inte jag som först såg ungen var jag givetvis, men mest glad för att gjusarna fått fram en unge.

Sen svärföräldrarna flyttat söderut och vi inte längre gör några längre besök i Norrbotten under semestern så har juli blivit en ganska tråkig fågelmånad, men hel utan roliga arter blev det inte i år. En svart stork upptäcktes i Kvismaren och det var ett efterlängtat kryss för mig och Benjamin.

Edit: Jag höll ju helt på att glömma att vi också åkte till Falun och var med på en ringmärkning måndagen efter storkkryssningen. Ett väldigt trevligt arrangemang av Falu ringmärkare under ledning av Gittan som jag verkligen kan rekommendera om någon har vägarna förbi någon gång.

Sen hittades det en rostand i Hjälstaviken. Rostand var den första rariteten jag och Benjamin kryssade i Frövisjön, så vi hade inte tokbråttom dit, men det kunde vara kul med en ny art på Hjälstalistan.
Benjamin var dessutom ganska road av att alla tog för givet att han kryssade rostanden, bara för att han var ung gissar vi. Det var ganska roligt att se gubbarnas miner när han förklarade att han kryssade rostand för fem år sedan.

I slutet av juli är det så dags för det tidiga höststräcket att komma igång på allvar så de två sista onsdagarna i juli ägnades åt sträckskådning vid Kvicksundsbron. Den första kvällen var riktigt bra, men fint sträck av tärnor och mås och en av deltagarna lyckades se en skräntärna. Den andra regnade bort.

Denna aktivitet är egentligen Oritologiska klubben i Eskiltunas mångåriga tradition, men i år stod vi ensamma vid brofästet då de på grund av reparationsarbeten vid bron valde att stå vid Pottskär istället. Efter en kontroll på artportalen så visade det sig att vår plats var bättre, eller så var vi bara mer observanta.

En kväll vid Gnien söder om Ramnäs som var tänkt för rastande vadare gav också ganska bra utdelning på sträckskådning. Vid vissa väderlägen sträcker kuststräckande fågel diagonalt över landet och då är de norra delarna av Kolbäcksådalen riktigt bra om man hittar någon bra plats att spana ifrån.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 71
Benjamin: 40

Antal X

Jag: 1 (svart stork)
Benjamin 1 (svart stork)

Antal årskryss

Jag: 3
Benjamin: 5

Minnesvärda observationer

Svart Stork i Kvismaren
Rostand i Hjälstaviken
Fint myrspovsträck vid Gnien

Bloggar etiketter: , , , ,

Periodbloggaren tänker vakna

Augusti,  september och oktober har passerat utan att jag bloggat något nämnvärt. Varken något av mina stående inslag med månadens fåglar eller fåglar jag fotat eller några andra upplevelser. Det enda jag lyckats klämma in från dessa tre månader är att jag lyckades hitta Västerås första tajgasångare. Något som gjorde mig stolt som en tupp och därför kunde jag inte låta bli att låta världen få höra om min bedrift.

Men det är ju inte så att jag gått under jorden och slutat med fågelksådning bara för att jag inte bloggar om det. Men mitt engagemang har skiftat fokus en del. Jag klev in som ordförande i Västmanlands Ornitologiska Förening vilket gör att jag ägnar mer tid åt pappersornitologi nu.

Just nu under höstlovet har jag fått extra tid för detta och det är faktiskt så att jag har så pass mycket tid att jag till och med kan ge mig på att jobba ikapp här på bloggen, så inom kort kommer det att publiceras månadens fåglar för tre månader och en hel del fåglar jag fotat kommer också att presenteras.

Nu ser jag fram emot en vinter med många roliga arter vid olika matningar

Bloggar etiketter: ,

Västerås första tajgasångare

Tajgasångaren är en sibirisk art som trots att dess normala övervintiringsområde ligger i sydostasien ändå råkar hamna i Sverige under september och oktober. Längs ostkusten är den årlig och skapar ingen direkt uppståndelse. Man skulle kunna säga att den är vår vanligaste ovanliga fågel.

Ju längre in i landet man kommer desto svårare blir det att hitta den och i västmanland finns det bara 14 dokumenterade fynd tidigare och ytterligare 2-4 fynd som av någon anledning inte blivit godkända.

Inget av dessa fynd har gjorts i Västerås kommun, men i alla våra grannkommuner har den hittats så det har blivit lite av en drömart att hitta under höstarna här.

Under helgen som gått har jag tillsammans med andra skådare i Västmanlands Ornitologiska Förening varit på Ängsö utanför Västerås för att hårdskåda och tajgasångare var givetvis en av målarterna.

Vi började vid Dyvikskvarn för att spana sjöfågel och tättingar längs strandkanten och hittade ganska snabbt en smålom vilket inte hör till vanligheterna i Västerås så den pep vi ut på vårt lokala larm. En del bofink, bergfink och grönsiskor var i rörelse och sträckte förbi och även några piplärkor och ärlor.

Efter ett tag började det röra sig en hel del mes och kungsfågel i tallarna bakom oss så några i gruppen gav sig ut för att leta guldkorn bland dem, men utan framgång. Vår exkursionsledare gav sig dock inte i första taget utan försvann längre bort.

Själv stod jag och drack lite kaffe och funderade i godan ro när jag plötsligt hör ett välbekant lockläte. Jag tittade på den enda skådare i gruppen jag visste hade erfarenhet att tajgasångare och utbrast. En tajga!

Sen slog det mig att exkursionsledaren som faktiskt var borta brukar vara en smula busig och att han kanske var lute rastlös, så när jag sakta gick fram emot buskarna där locklätet kom ifrån väntade jag mig att få se honom sitta med telefonen och flina, men jag hade fel. Där satt en tajgasångare. Jag larmade ut den snabbt, men fick ingen respons från den försvunna exkursionsledaren och när jag ringde honom visade det sig att min son efter att ha kryssat fågeln sprungit och hämtat honom. Det gjorde mig stolt.


Bilden är stulen från Exkursionsledarens Facebook

Ett riktigt fint ädelkryss för mig och kryss för många av deltagarna. Västmanlandskryss tror jag att det blev för alla deltagare.

Nog för att äran att få upptäcka Västerås första tajgasångare är gott nog för mig, men den här helgen hade vi fågelhelg på Ängsö och det fanns utöver äran även ett pris att vinna för den som upptäckte den fågel som gladde flest.
Tanken var att vi skulle ha en omröstning på kvällen, men jag fick priset utan omröstning.

Ett putskit till kikaren från http://eggebornsfoto.se/kikare/

Under dagens exkursion på morgonen som jag själv inte deltog i så var fågeln kvar.

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – rödhake

Som jag nämnt ett antal gånger så ser jag mig som fågelskådare och jag försöker konstant lura mig själv och alla andra att jag bara fotar för dokumentation. Det är visserligen lite sant, men långt ifrån hela sanningen. När tillfälle bjuds så hamnar givetvis fotandet i fokus och de gånger jag får till en bra bild så känner jag mig stolt och nöjd även om det skulle räcka med en halvbra bild för dokumentationen av det hela.

Jag har en del bilder jag är riktigt nöjd med, men om jag ska välja en av dem så blir det denna bild på en rödhake som jag är mest nöjd med av alla. I alla fall just nu. Den samarbetade riktigt bra och tog all min uppmärksamhet trots att det egentligen var en kungsfågelsångare vi letade efter.

Fotad vid Torngård, Öland den 17 oktober 2015

Bloggar etiketter: , ,

Fåglar jag fotat – rödbena

Om du någon gång besökt en våtmark under våren så kan jag nästan garantera att du hört en rödbena. Du kanske inte vet om det, men eftersom den förekommer på de flesta våtmarker och dessutom är en av de mest talföra av dem så är sannolikheten att du inte hört den ganska liten.

Att se den är inte lika självklart även om den visuellt också visar sig öppet ganska ofta, men för folk utan tubkikare kan det bli svårare.

Den kommer dessutom relativt tidigt på våren och dess spelläte är ett ganska karaktäristiskt vårljud för mig. Här hemma tror jag inte att jag fotat någon. I Asköviken där den är vanligast håller den sig gärna ganska långt från oss människor. Undantaget är fågeltornet, men jag gillar inte att fota fåglar uppifrån.

I Kallax hamn utanför Luleå hade jag däremot förmånen att få bekanta mig med häckande rödbena som inte var så skygg. Flera år i rad kunde jag stå helt lugnt när både ungar och vuxna rörde sig ganska obekymrat bara några meter ifrån mig.

Fotad vid Kallax hamn den 18 juli 2012

Bloggar etiketter: , , ,

Äldre inlägg

© 2017 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑