Kategori: Fågelskådning (sida 1 av 56)

Fåglar jag fotat – rödhake

Som jag nämnt ett antal gånger så ser jag mig som fågelskådare och jag försöker konstant lura mig själv och alla andra att jag bara fotar för dokumentation. Det är visserligen lite sant, men långt ifrån hela sanningen. När tillfälle bjuds så hamnar givetvis fotandet i fokus och de gånger jag får till en bra bild så känner jag mig stolt och nöjd även om det skulle räcka med en halvbra bild för dokumentationen av det hela.

Jag har en del bilder jag är riktigt nöjd med, men om jag ska välja en av dem så blir det denna bild på en rödhake som jag är mest nöjd med av alla. I alla fall just nu. Den samarbetade riktigt bra och tog all min uppmärksamhet trots att det egentligen var en kungsfågelsångare vi letade efter.

Fotad vid Torngård, Öland den 17 oktober 2015

Bloggar etiketter: , ,

Fåglar jag fotat – rödbena

Om du någon gång besökt en våtmark under våren så kan jag nästan garantera att du hört en rödbena. Du kanske inte vet om det, men eftersom den förekommer på de flesta våtmarker och dessutom är en av de mest talföra av dem så är sannolikheten att du inte hört den ganska liten.

Att se den är inte lika självklart även om den visuellt också visar sig öppet ganska ofta, men för folk utan tubkikare kan det bli svårare.

Den kommer dessutom relativt tidigt på våren och dess spelläte är ett ganska karaktäristiskt vårljud för mig. Här hemma tror jag inte att jag fotat någon. I Asköviken där den är vanligast håller den sig gärna ganska långt från oss människor. Undantaget är fågeltornet, men jag gillar inte att fota fåglar uppifrån.

I Kallax hamn utanför Luleå hade jag däremot förmånen att få bekanta mig med häckande rödbena som inte var så skygg. Flera år i rad kunde jag stå helt lugnt när både ungar och vuxna rörde sig ganska obekymrat bara några meter ifrån mig.

Fotad vid Kallax hamn den 18 juli 2012

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – råka

Råka är lite av en favorit bland kråkfåglarna. Här hemma i Västerås är den tillräckligt ovanlig för att faktiskt väcka lite uppmärksamhet. Svart som korpen, stor som kråkan och sällskaplig som kajan, men här hemma är det inte så vanligt att se större ansamlingar av råkor. Får man se 10-12 st under flytt blir man riktigt glad.

Eftersom den inte är så vanlig här har den inte heller varit så lätt att fotografera på hemmaplan, därför passade jag på under ett besök i Skåne. Erika skulle in på en mack och handla och då passade jag på att ta fram kameran och fota några råkor på en gräsplan på andra sidan vägen.

Fotograferad i Lomma den 11 november 2012

Bloggar etiketter: , , , ,

Fåglar jag fotat – rostand

Efter att Frövisjön restaurerades 2010 så har det dykt upp en hel del ovanliga fåglar och om man bortser från vissa årliga ovanligheter så var rostand den första lite tyngre rariteten som drog folk utifrån till sjön. I juli 2012 dök den upp.

Den stannade där flera dagar och även om krysset var roligt så var det nog ännu roligare att få visa upp vår fina lokal för folk utifrån.

Sen dess har jag inte sett någon rostand, även om en och annan dykt upp på skapligt nära håll, men badstränder och andra semesterbestyr har oftast kommit i första hand.

I år petade jag dock in den på dubbellistan, då det dök upp en i Hjälstaviken. Jag och Benjamin valde att tillbringa en halv dag där, men vadarna var nog mer intressanta än anden.

Bilden tagen i Hjälstaviken den 13 juli 2017

Bloggar etiketter: , , , ,

Fåglar jag fotat – roskarl

En snygg liten vadare som gärna går omkring på steniga stränder och letar föda under stenar som den vänder på.

Att jag inte har någon bättre bild på den än denna suddiga bild fotad med mobilen genom tubkikaren är lite konstigt, för jag har haft roskarl på nära håll på södra udden på Öland flera gånger. Men det har inte blivit av att jag fotat den.

Fotad på Ölands Södra udde den 11 maj 2017

Bloggar etiketter: , , , ,

Ringmärkning vid Kyrkbytjärn

Jag och Benjamin har alltid velat vara med vid någon ringmärkning. Vi har förvisso besökt fågelstationer tidigare, men aldrig riktigt varit med hela processen.

Vid Kyrkbytjärn strax söder om Falun bedriver Falu Fågelklubb under ledning av Gittan Mattson en CES-ringmärkning som är öppen för alla att besöka.

Varannan vecka ringmärker de på morgonen och varannan vecka på kvällen. Sist det var en kvällsmärkning var vi i krokarna, men vi var på väg hem efter att ha varit och lyssnat på nordsångaren i Fulufjället så vi var ganska trötta och hoppade över det. Istället valde vi att åka dit i går kväll.

En riktigt trevlig afton, och ett otroligt engagemang från Gittan. Trots att det var mycket fågel och mycket folk så lyckades hon ändå ta sig tid med alla och vara väldigt pedagogiskt när hon visade ringmärkningens alla moment och alla fåglar.

Alla var välkomna att följa med på rundorna när fåglarna skulle plockas ur näten

Och när vi kom tillbaka så var det dags för själva ringmärkningen som genomfördes pedagogiskt och informativt. Alla fåglar presenterades och detaljer gicks igenom så att alla som var med förstod vad det var man tittade på, mätte och vägde. Skillnader mellan gamla och unga fåglar, ruggning mm.

Benjamin slog sig ned bredvid henne och följde hela ringmärkningsprocessen noga. Han fick släppa fåglar och lära sig olika sätt att hålla dem.

Själv höll jag mig till att dokumentera, även om jag också skulle behöva mer ingående praktiska övningar om jag någon gång skulle vilja syssla med ringmärkning.

Vi valde verkligen rätt kväll att åka dit också. Det var rekordkväll på många sätt. 53 fåglar varav 44 ringmärktes och 9 redan var ringmärkta. 18 arter och den vanligaste arten var lövsångare med 14 fynd följd av rödhake och trädgårdsångare med 5  fynd var.

Eftersom vi skulle ta oss hem till Västerås så avvek vi lite tidigare, så vi var tyvärr inte med ända till 21. Men det var verkligen en trevlig kväll och hade vi inte haft så långt att åka hade jag utan tvekan sagt att vi ska göra om det, men nu får det hänga på dagsformen nästa gång.

Stort tack till Gittan som arrangerar detta. Det ringmärks på många håll och man är nog välkommen på de flesta platser, men vid Kyrkbytjärn sker det verkligen offentligt och besök uppmuntras verkligen.

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – rosenstare

Sen jag började ta hand om programmet i Västmanlands OF så har vi på hösten haft en ospecificerad exkursion som vi kallar draglördag.

Vi bestämmer oss för att ha en 20 mils dragradie och därefter åka iväg för att titta på någon rar fågel. Finns ingen spännande fågel larmad bestämmer vi oss för att åka till någon trevlig lokal utefter kusten och leta lite själva.

Ett år åkte vi till Landsort och när vi skrotat omkring där i någon timme så kom det ett larm om en rosenstare i Uppsala. Vi tänkte a vafan och drog dit. Bland tusentals starar var den inte den lättaste fågel att hitta, men det var en hel del folk där och rotade så till slut fick vi se den.

Fotad den 11 oktober 2014 på Lövstaslätten utanför Uppsala

Bloggar etiketter: , , ,

Svart stork i Kvismaren

För några dagar sedan larmades en svart stork vid Kvismaren utanför Örebro. En dryg timme hemifrån ligger helt klart inom dragradien vi har, men svarta storkar brukar vara oberäkneliga och vi kastade oss inte iväg utan inväntade mer observationer och larm och bestämde oss för att åka iväg morgonen efter.

När morgonen kom så dök inga nya larm upp så jag bestämde mig för att åka till Frövisjön istället. Vem vet, den kanske kunde dyka upp där. Det visade sig att den var kvar i Kvismaren och nu ville jag verkligen åka dit. Problemet var bara att vi hade annat inplanerat och jag kunde tidigast åka på lördag eftermiddag.

På förmiddagen hade vi guidning vid våra pilgrimsfalkar i Västerås och där var det fler som gick i samma tankar som jag och Benjamin och vi fick ihop en full bil.

När vi kom fram möttes vi av glada miner vid parkeringen och bud om att den stod öppet på maden nedanför kullen.

Årets nionde kryss för mig och tionde för Benjamin. För min del var det ett riktigt efterlängtat kryss. Har egentligen inte trånat efter svart stork, men av någon anledning har den legat där i mitt undermedvetna och gnagt och när jag fick se den så var det mer lättnad än lycka som kändes. Orsaken till detta kan vara att jag har en vän som gjort en liten grej av att jag saknat den och ofta refererar till svart stork som en trivialart. Men nu har jag den.

Helt ärligt så var det inte en direkt spännande fågel som mest stod och hängde bakom en buske och av den anledningen tyckte vi glada kryssare att det var bra att Kvismaren erbjuder lite mer skådning. Efter det obligatoriska kryssfotot packade vi ihop och begav oss till Lötenplattformen för lite vadarspaning.

Årets första kustsnäppa för mig och även kryss för några ur sällskapet. Vi letade också efter den rödhuvade dykanden som borde vara kvar på lokalen, men utan framgång.

Bra ljus för skådning och trevligt sällskap gjorde att vi stannade ett tag. Att bara stå på de väl tilltagna observationsplattformarna ute vid Kvismaren är en fröjd i sig. Där har många kommuner och länsstyrelser något att lära av Örebro.

Nu ska jag ställa klockan så att jag tar mig upp i tid i morgon när vi ska guida allmänheten vid våra pilgrimsfalkar och förhoppningsvis få se en flygtur av någon av ungarna.

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – ringtrast

Av våra svenska trastar känns ringtrasten som den svåraste trasten att komma nära. Inte nog med att den helst häckar på otillgängliga fjällsluttningar. Den känns dessutom skyggare än andra trastar. Möjligtvis i konkurrens med dubbeltrasten.

I fjällen har jag faktiskt aldrig sett ringtrast trots att jag ofta hört den sjunga. Men under vårsträcket brukar det rasta ringtrast på lite mer tillgängliga platser som fotbollsplaner och andra större gräsytor och då har man större möjlighet att se dem.

De brukar dock hålla sig långt bort från oss människor och om de rastar tillsammans med andra trastar så är de enligt mig de som flyr först om man kommer för nära.

Därför var det lite extra kul den där gången innan jobbet när jag skulle kolla om en ringtrast var kvar vid Lövudden i Västerås och den var kvar och dessutom ganska obrydd av min närvaro.

Fotad vid Lövudden den 12 april 2016

Bloggar etiketter: , , ,

Fiskgjuse mitt i stan

I våras upptäckte några yngre skådare i stan ett fiskgjusepar som till synes höll på att bygga bo vid kraftvärmeverket i Västerås.

Jag åkte dit dagen efter och följde upp mitt besök ytterligare några dagar och fick bevittna när de båda gjusarna parade sig i boet som de placerat längst upp på en belysningsmast på hamnområdet.

Boet går utmärkt att beskåda med tubkikare från en bergknalle inte långt därifrån, men tillräckligt långt bort för att inte störa.

Jag har gjort några sporadiska besök och sett hur häckningen fortskridit och samtidigt passat på att spana ner på några dammar på en udde skapad av fyllnadsmassor och sprängsten. Mindre strandpipare känns väl som det mest intressanta, men jag har bara sett en individ åt gången, så jag vet inte om det rör sig om häckning men förmodar att det är det. Jag såg också en strandskata för en knapp vecka sedan vilket är intressant.

Fram till för ett par dagar sedan har fiskgjusehonan ruvat och inga tecken på ungar har noterats, men så kom jag dit och ingen gjuse var vid boet. Jag befarade att det gått illa och att de avbrutit sin häckning, men honan var bar ute på en liten kort flygtur. Når hon kom tillbaka så åt hon själv och sedan tyckte jag mig se att hon matade något.

Igår följde Benjamin med mig dit och då lyckades han se ett litet huvud sticka upp. Givetvis tyckte han att det räckte så och började tjata om att åka hem utan någon som helst hänsyn till att jag som bevakat detta bo flera dagar i sträck kanske också ville se ungen.

Det hände inte jättemycket kan jag säga, vi stod där och turades om att stirra på boet där honan vakade och ingen hane med mat syntes till. Men efter 20 minuters stirrande så lyckades jag till slut se ungen sticka upp huvudet helt och hållet. Benjamin lyckades till och med få en bild på det.

Parningen sågs den 3 maj, däremellan till den 23 maj har då jag noterade att honan ruvade har jag tyvärr ingen vidare koll. Efter det finns det en del rapporter på artportalen och den första som antyder att ungar kläcks kom den 20 juni. Ungarna blir flygga inom 8 veckor så i mitten på augusti borde det börja bli flyguppvisningar där.

Nu när jag vet att det finns ungar i boet kommer jag inte att besöka det dagligen, men när jag är hemma och har tid kommer jag troligtvis att göra besök minst en gång i veckan.

Bloggar etiketter: , ,

Äldre inlägg

© 2017 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑