Kategori: Fågelskådning (sida 1 av 53)

En morgon i Svartådalen

Jag och J får allt svårare att hitta tid att skåda tillsammans. Han har små barn och jag har stora. Är det inte barnkalas för honom är det fotboll för mig. Dessutom jobbar han ganska oregelbundet och jag jobbar regelbundet måndag-fredag.

I morse hittade vi dock en tid tillsammans, men vi tvingades gå upp med tuppen och bestämde oss för att ta en tur längs Svartådalen med start vid Frövisjön och vi hann upp till Gussjön innan det var dags att vända hem.

Vid Frövisjön är det just nu stora mängder dvärgmås och svarttärna. Strax över 40 individer av varje enligt en räkning av en annan skådare. Vi hittade också två årtor och en kvardröjande bläsgås och två vitkindade gäss som gick med grågäss på åkern norr om sjön.

Den svarthalsade doppingen som finns i sjön orkade vi faktiskt inte leta efter utan nöjde oss med det som var lätt att hitta. Efter en halvtimme packade vi ihop och gick mot bilen. Då stötte vi en hornuggla som tyckte att buskarna intill parkeringen var ett lämpligt ställe att vila på.

Nu drog vi norrut, med siktet inställt mot Fläcksjön. Men först ett stopp vid Rörbosjön där vi (läs J) årskryssade lite enkla arter som gräshoppsångare och törnsångare. Gott om buskskvättor, men annars rätt skralt med fågel där.

Vid Fläcksjön fick vi testa den nya plattformen vid Prästgårdsviken. En riktigt bra anläggning, så när som på några träd som förhoppningsvis plockas bort inom en snar framtid.

Rördrom, grå flugsnappare, svartvit flugsnappare hördes från plattformen. Ute i sjön var det gott om skäggdopping och fisktärnor.

Nu drog vi vidare nordost om Fläckebo och vid Spångtegsbäcken tyckte J att det såg bra ut för rosenfink. Snabbt stopp och ur bilen och mycket riktigt. Där satt en snygg utfärgad hane och sjöng. Som vanligt drog den iväg när jag plockade fram kameran.

Nu började tiden tryta, men vi hann med en sväng till Gussjön där vi hittade ett par ängshökar över vassen.

Bloggar etiketter: , , , ,

Ofrivilliga årskryss

Idag skjutsade jag och Felicia, Benjamin till scouterna, sen drog vi och åt på McDonalds. Felicia ville inte kolla på fåglar så vi bestämde oss för att åka runt en liten sväng istället. Men jag ville gärna försöka höra en härmsångare som hörts vid Frövisjön tidigare idag, eller om det var igår. Det gick hon med på.

Härmsångaren är ingen ovanlig fågel, men jag saknar den vid Frövisjön så därför var jag lite ivrig.

Någon härmsångare lyckades jag inte höra den här gången heller, men däremot årets första törnskata som satt och sjöng i en liten buske. Tack för den Frövisjön.

När vi sedan åkte vidare så flög en hornuggla över vägen. Kan det månne vara en häckning på gång vid sjön i år igen?

Vidare bort över fälten på vägen mot Skultuna lyckades vi dessutom se en blå kärrhök födosöka i dikeskanten och ner över en åker innan vi tappade den bakom några hus.

Två årskryss trots att vi inte skulle kolla på fåglar.

Bloggar etiketter: , , ,

Sommarplanering

Efter en och en halv månads uppehåll här på bloggen så är det dags igen. Våren har varit lite småtråkig utan några riktigt spännande dagar att berätta om och med en hel del bakslag och blåst som mest gjort mig sur.

Mina stående inslag har staplats på hög så jag har lite att skriva ikapp. Månadens fåglar i mars och april t ex, och en hel del fåglar jag fotat. Nötväcka har jag kommit till och jag har också fyllt på fotolistan med 3 arter så nu är jag uppe på 246 fotade arter.

Sen har jag varit på Öland tillsammans med Benjamin och det lär jag väl skriva något eller några inlägg om.

Det som fick mig att logga in på bloggen igen, var ett lite för långt inlägg på Facebook som jag tyckte passade bättre här.

Benjamin och jag brukar passa på att ta en egen liten minisemester med fokus på fåglar i samband med att sommarlovet startar. Vi har besökt södra fjällen i Dalarna och Härjedalen och kryssat fjällfåglar. Vi har varit på västkusten.

Benjamin har Gotland och Skåne på sin önskelista och jag har velat hit och dit, men efter mycket velande har vi ikväll bestämt oss för en tältsemester runt hela Götaland. Vi börjar i Halland och vidare ner mot Skåne och Falsterbo och sen Österlen. Sen ska jag hitta en nötväcka i Blekinge innan vi drar vidare mot Öland.

Sen åker vi hem och firar midsommar.

Bloggar etiketter: , ,

En bra fågeldag helt enkelt

Familjen är och hälsar på släktingar i Gävle och jag hade årsmöte med VOF i går och de orkade inte vänta på mig utan åkte redan i fredags.

En vårdag på egen hand brukar ägnas åt fågelskådning, men nu hade jag ingen bil och abstinensen var stor. Tur då att Z hade planerat att inventera sin sträcka på Hälleskogsbrännan just idag.

Vi har ett projekt där vi inventerar sjungande fågel längs ett antal vägar uppe på brännan. Själv har jag ingen sträcka, men brukar hoppa in som reserv om någon av de ordinarie inventerarna har förhinder.  Konstigt nog är det alltid i juni när flest fåglar sjunger som folk får förhinder, så jag har aldrig gått någon sträcka i mars eller april.

Därför var det kul att göra Z sällskap och dessutom kunna hjälpa honom med att flytta bilen så att vi slapp gå hela vägen tillbaka när vi var klara.

Uppstigning kl 04.00 för avfärd norrut till en underbar soluppgång mitt uppe på brännan.

Själva inventeringen gick som smort, inga egentliga överraskningar men att inte höra en enda hackspett var en liten besvikelse. Däremot fick jag årskryssa både tjäder, orre och skogssnäppa. Tjädern hade vi inte räknat med.

En helvit skogshare försökte gömma sig bland allt det svarta, vilket inte var så lätt. Hoppas den hinner byta päls innan den blir uppäten.

Efter att vi gått sträckan i Naturreservatet gav vi oss söderut och bestämde oss för att skåda oss hem. Första stoppet blev Hällby utanför Västerfärnebo. Mest känt för att det hittades en prärietrana där för några år sedan. Men för oss är det en välkänd lokal för rastande fågel. Tranor, gäss, änder och vadare brukar rasta i stora mängder där.

En brun kärrhök blev årskryss nummer fyra för mig där, men vi hade också stjärtänder, bläsgäss, sädgäss och tranor där.

Nu var siktet inställt på Frövisjön. Årta, brunand, smådopping och gråhakedopping hade larmats ut på vårt lokala larm och dessa saknades på årslistan för oss båda.

När vi kört ett tag tvärnitade Z. En slaguggla satt intill vägen.
Snabbt fram med kamerorna och ut och fota.

Nu kändes dagen som knappt börjar riktigt bra. Att vi dessutom sett några tundrasädgäss på vägen gjorde inte det sämre.

Vi stannade och provianterade i Skultuna och fortsatte sedan till Frövisjön där det samlats lite folk. Gråhakedoppingarna låg och födosökte direkt nedanför bommen på öppet vatten, smådoppingen var lite skulkigare och höll sig bland vegetation och bråte, men kunde också hängas in ganska snabbt.

Värre var det med brunänderna och årtan. De förstnämnda hade tappats bort bland vassruggarna och årtan hade inte setts på ett bra tag. Försvunnen i andra delen av sjön.
Vi kämpade tills vi såg brunänderna sen åkte vi vidare mot andra delen av sjön för att leta årta. Knappt hade vi hunnit dit förrän en silltrut larmades ut från platsen vi nyss stod på.

Truten var tyvärr felbestämd, en ganska liten havstrut lyckades vi komma fram till och korrigera det till. Men vi åkte inte tillbaka förgäves. Den försvunna årtan hade dykt upp nedanför bommen och jag kunde hänga in mitt nionde årskryss för dagen.

Nu var vi ganska möra efter att ha hållit igång sen fyra på morgonen, så nu valde vi att åka hemåt, men först skulle vi göra ett försök på forsärla vid Forsby strax söder om Skultuna.

Vi hann knappt kliva ur bilen förrän Z hittade en hane på en stock uppströms dammen. Som bonus hittade vi en strömstare som dröjt sig kvar, eller ska vi få häckning där?

Bloggar etiketter: , , ,

Nytt fågeltorn i Västerås

Idag spelade Felle fotboll i Skultuna och när hon och laget värmde upp passade jag och Benjamin på att besöka det nya fågeltornet vid Sågdammen.

Det gamla tornet som brann ned för snart ett år sedan var ett originellt torn som hade en viss charm, men som skådare tyckte jag att det var på tok för trångt och såg det mer som en koja än ett fågeltorn. Därför var det spännande att göra ett första besök i det nya tornet som nu skulle vara större och rymligare. Av de bilder jag sett så verkade det se mer ut som ett modernt riktigt fågeltorn.

Tornet och allt annat runt sågdammen är ett ideellt enmansprojekt  skapat av Gert Ericsson och den historian tål att berättas, men jag fokuserar här mer på nya tornet och Sågdammen som lokal. Vill du läsa mer om Gerts projekt kan jag rekommendera Natursidans artikel om honom och alla de motgångar han stött på i sitt livsverk.

Sågdammen är en ganska liten lokal, men till skillnad från de flesta fågellokaler runt om i Västmanland så är denna skapad med fokus på mänskliga besökare. Promenadstigar och spänger går runt hela området och eftersom det inte är något naturreservat eller fågelskyddsområde så kommer man ofta väldigt nära naturen.

Fågelmässigt är det en ganska medioker lokal, men de vanligaste fåglarna finns här och under höststräcket rastar det en del vadare här. Tyvärr saknas större vadarbankar och de små bankar som finns blir svårskådade då det blir motljus under eftermiddag och kväll. Den tid vi förvärvsarbetande fågelskådare har störst möjlighet att lägga tid på skådning.

Det gamla tornet var som jag nämnde ganska charmigt om än lite trångt, så nu var jag lite nyfiken på om det nya större tornet skulle kunna kombinera det gamla tornets charm med den mer skådarpraktiska storleken.

,

Tre våningar högt, men den nedre våningen är ännu inte helt färdigställd. Bredare och mer praktiska trappor där det går mycket lättare att gå upp med tubkikare var det första jag konstaterade. Andra våningen påminde väldigt mycket om det gamla tornet. Lite trångt och mer anpassad för trivselskådare som vill fika. Ett litet fikabord är ett plus, men om man vill fika och samtidigt hålla utkik över maden och ängarna så var sikten ganska begränsad därifrån. Då var vindskyddet och bänken med sittunderlag bättre lämpad. Men om man ska ställa upp tubikare på andra våningen blir det snabbt trångt.


Tornet har fått namnet Fenix.

Till skillnad från många officiellt byggda torn så har Gert verkligen tänkt på små detaljer. Tornet smyckas och det finns klädhängare på fler ställen. Här är trivsel viktigare än att rymma många skådare.

När man sedan gick upp på översta våningen så blev det mer som ett traditionellt fågeltorn. Hyllor för kaffekoppen och fågelboken och en pall för de som är för kortväxta för att nå upp över räcket med tuben. Riktigt bra och genomtänk konstruktion.

Här kommer jag att trivas som fågelskådare och troligtvis kommer jag nu att göra fler besök än vad jag tidigare gjort på lokalen.

Fågelmässigt var det dock väldigt skralt idag. Några enstaka lärkor som drillade. Annars var det mest förbiflygande fåglar idag. En grågåsflock, ett par sångsvanar, en gråhäger och två tofsvipor.

Det enda som gladde ordentligt var en trana som trumpetade när den flög förbi, troligtvis på väg mot Frövisjön.

Bloggar etiketter: , , , ,

Månadens fåglar – Februari 2017

Februari är en ganska tråkig fågelmånad här i Mälardalen. Det är fortfarande vinter och man har bra koll på de oftast stationära vintergästerna. Ytterst få överraskningar och då och då påminns man om att våren är på väg.

Månaden karaktäriseras mer av längtan till våren än av att njuta av vintern som man är trött på vid det här laget.

Första halvan av månaden ägnade jag  åt att förbereda en rovfågelexkursion vi brukar ha i mitten av månaden.
Rekarrundorna gick så där och jag misströstade en del. Någon enstaka förbiflygande havsörn och en hel del fjällvråk. Hökugglorna som funnits här omkring i december och januari var som bortblåsta och ormvråkarna verkade ha dragit söderut.

När det väl var dags för exkursion hade jag riktig flyt och hittade en tornfalk på första stoppet. Sen hittade vi ganska bra med fjällvråk och en varfågel. Vi tog ett stop vid Svanå i norra delen av kommunen där vi kunde fika och titta på strömstare och avslutade vid en gård i skogen där vi hittade ytterligare en fjällvråk och letade efter tallbit som jag hört under mina förberedande rundor. Under exkursionen hördes eller sågs ingen av dem. Men när vi skingrat oss och börjat bege oss hemåt så kom ett larm om att de var synliga. Alla bilar utom min vände tillbaka så det var bara exkursionsledarna som inte fick se tallbit den dagen.

För att bota vårabstinensen började jag och en annan skådare förbereda den ugglevecka föreningen ska ha under vecka 12 i slutet av mars. Vi delade in kommunen i 22 zoner och satte ut 10 punktförslag i varje zon, sen får medlemmar anmäla sig som frivilliga och ansvara för att dessa zoner blir avlyssnade under uggleveckan.

Eftersom vi inte riktigt känner till alla skogsvägar i kommunen så ägnade jag en del tid av mitt sportlov till att kolla upp vissa punkter så att inte vägarna var bommade. Under en av dessa ensamma exkursioner besökte jag ett för mig nytt naturreservat med kommunens enda högmosse. Där hittade jag åter en tallbit. Kul fynd.

Strax innan  ovan nämnda sportlov var det riktigt vårigt ute och man kunde hoppas på vårfåglar, men vintern slog tillbaka så det blev ingen februarilärka för oss i år. Däremot var det faktiskt riktigt bra fart på ugglorna de sista dagarna i februari. Sen slog vintern tillbaka igen.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 40
Benjamin: 18

Antal X

Jag: 0
Benjamin 0

Antal årskryss

Jag: 6
Benjamin: 3

Minnesvärda observationer
  • Tallbitar på två ställen i Västerås kommun
  • Bra fart på ugglorna tidigt

Bloggar etiketter: , , , ,

Det gick sådär!

När man spänner bågen högt finns alltid risken att man skjuter över och missar helt. Riktigt så illa gick det inte. Vi fick en ganska fin ugglekväll, men bara tre arter.

Vi började med att försöka höra sparvuggla och berguv, men båda var tysta. Däremot kunde vi höra två kattugglor där.

Sen åkte vi vidare och lyssnade efter hornugglor och kattugglor på några ställen utan resultat. Där lappugglan ropat igår var det också tyst. Men sen tog vi ett stopp och fick in kvällens första pärluggla. Även nästa stopp ropade det en pärluggla, men den hörde jag knappt. Tur att man hade en yngre förmåga med sig med skarpare öron.


Foto: Wikimedia commons

På väg till nästa stop, där vi hört pärluggla ofta den senaste tiden står det en bil i diket. Ingen förare i närheten och en varningstriangel utställd. Men var inte bilen bekant?

Vi fortsätter vidare och hundra meter till efter skogsvägen möter vi föraren som vi kände igen. Jag stannade till och frågade om han ville ha hjälp. Det ville han. Bärgarn var kallad men skulle inte komma förrän om 40 minuter, så han ville ha skjuts till pärlugglan. Det är skådartakter det. Först fågeln, sen bilen.

Efter den pärlugglan fortsatte det med tysta lokaler tills vi kom dit vi hört hornuggla i går. Den hördes idag också. Ett rop och några vingklapp.

Sen tog vi samma väg tillbaka. Jag ville verkligen höra slaguggla och gärna lappuggla också, men det enda vi hörde var några sångsvanar.

3 pärlugglor var kvällens stora behållning, men i övrigt är jag ganska besviken på en kväll som började lovande men sedan tappade allt.

Hur gick det i mellon?

Bloggar etiketter: , , ,

Ugglemello i kväll

När familjen bänkar sig framför TV:n ikväll tänker jag ge mig ut och lyssna efter ugglor istället. Inget konstigt i det. Jag brukar prioritera ugglor om vädret är gynnsamt.

Idag har det varit riktigt vårväder med solsken hela dagen efter en veckas bakslag, så det är riktigt bra läge för ugglor ikväll. Jag och Felicia var ute redan i går kväll och lyssnade några timmar och redan då var det fart i skogen.

Vi hade 5 arter på 6 olika lokaler. Lappuggla, sparvuggla, kattuggla, pärluggla och hornuggla. Det enda vi missade var slaguggla trots att vi besökte 3 platser där vi tidigare år hört den. Så den är väl inte riktigt igång än. Fast på facebook såg jag senare andra skådare i grannkommuner som var ute och lyssnade på just slaguggla.

Nu blir det ett nytt försök i kväll och då spänner jag och J bågen högt. Vi har stakat ut en rutt för kvällen och natten och satsar på att höra eller se alla 7 i kommunen häckande ugglearter. Något ja inte lyckats med tidigare. Jag är inte helt säker på vad mitt bästa artmässiga resultat av en ugglekväll är. 5 eller 6 arter är rekordet.

Nu ska jag bara rapportera dagens fåglar från Benjamins och min lilla vårtur. Sen är det dags att packa matsäck och göra sig redo.

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Nötväcka

Nötväckan väcker barndomsminnen till liv. Den är en flitig fågelbordsbesökare så det är en av de första arterna jag lärde mig hålla koll på.

De är talföra och håller gärna till i närheten av oss människor. Den här bilden är inget mästerverk, men vi följde detta par ett tag när det flyttade in i eken på skolgården. Mina förskoleklassingar gillade att se den mura igen hålet och vi fick samtidigt lära oss hur långt ifrån man måste hålla sig för att fåglarna skulle känna sig bekväma. Stod man för nära satt de en bit ifrån och varnade, men ett litet steg bakåt räckte för att de skulle återgå till att mura och bygga bo.

Fotad på Hagaberskolans skolgård den 31 mars 2015

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Nötskrika

Nötskrikor är ena fega rackare. Skriker och skränar runt om en och håller verkligen koll på vad man gör, men deras komfortzon är stor så det är sällan man får se dem på skogsmatningar som t ex nötkråkor och lavskrikor. I städer är de lite bekvämare med mänsklig närvaro, så vid parkmatningar är chansen större.

Den här snyggingen kom ensam ner när jag satt vid min matning i skogen och som tur var hade jag kameran liggandes i knät. Jag satte igång kameran och var mycket diskret med rörelser och till slut vågade den sig fram. Jag tycker verkligen att jag lyckades fånga fågelns misstänksamhet i bilden.

Fotad i hagabergsskogen den 25 oktober 2013

Bloggar etiketter: , , ,

Äldre inlägg

© 2017 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑