Sida 2 av 297

Fåglar jag fotat – råka

Råka är lite av en favorit bland kråkfåglarna. Här hemma i Västerås är den tillräckligt ovanlig för att faktiskt väcka lite uppmärksamhet. Svart som korpen, stor som kråkan och sällskaplig som kajan, men här hemma är det inte så vanligt att se större ansamlingar av råkor. Får man se 10-12 st under flytt blir man riktigt glad.

Eftersom den inte är så vanlig här har den inte heller varit så lätt att fotografera på hemmaplan, därför passade jag på under ett besök i Skåne. Erika skulle in på en mack och handla och då passade jag på att ta fram kameran och fota några råkor på en gräsplan på andra sidan vägen.

Fotograferad i Lomma den 11 november 2012

Bloggar etiketter: , , , ,

Fåglar jag fotat – rostand

Efter att Frövisjön restaurerades 2010 så har det dykt upp en hel del ovanliga fåglar och om man bortser från vissa årliga ovanligheter så var rostand den första lite tyngre rariteten som drog folk utifrån till sjön. I juli 2012 dök den upp.

Den stannade där flera dagar och även om krysset var roligt så var det nog ännu roligare att få visa upp vår fina lokal för folk utifrån.

Sen dess har jag inte sett någon rostand, även om en och annan dykt upp på skapligt nära håll, men badstränder och andra semesterbestyr har oftast kommit i första hand.

I år petade jag dock in den på dubbellistan, då det dök upp en i Hjälstaviken. Jag och Benjamin valde att tillbringa en halv dag där, men vadarna var nog mer intressanta än anden.

Bilden tagen i Hjälstaviken den 13 juli 2017

Bloggar etiketter: , , , ,

Fåglar jag fotat – roskarl

En snygg liten vadare som gärna går omkring på steniga stränder och letar föda under stenar som den vänder på.

Att jag inte har någon bättre bild på den än denna suddiga bild fotad med mobilen genom tubkikaren är lite konstigt, för jag har haft roskarl på nära håll på södra udden på Öland flera gånger. Men det har inte blivit av att jag fotat den.

Fotad på Ölands Södra udde den 11 maj 2017

Bloggar etiketter: , , , ,

Ringmärkning vid Kyrkbytjärn

Jag och Benjamin har alltid velat vara med vid någon ringmärkning. Vi har förvisso besökt fågelstationer tidigare, men aldrig riktigt varit med hela processen.

Vid Kyrkbytjärn strax söder om Falun bedriver Falu Fågelklubb under ledning av Gittan Mattson en CES-ringmärkning som är öppen för alla att besöka.

Varannan vecka ringmärker de på morgonen och varannan vecka på kvällen. Sist det var en kvällsmärkning var vi i krokarna, men vi var på väg hem efter att ha varit och lyssnat på nordsångaren i Fulufjället så vi var ganska trötta och hoppade över det. Istället valde vi att åka dit i går kväll.

En riktigt trevlig afton, och ett otroligt engagemang från Gittan. Trots att det var mycket fågel och mycket folk så lyckades hon ändå ta sig tid med alla och vara väldigt pedagogiskt när hon visade ringmärkningens alla moment och alla fåglar.

Alla var välkomna att följa med på rundorna när fåglarna skulle plockas ur näten

Och när vi kom tillbaka så var det dags för själva ringmärkningen som genomfördes pedagogiskt och informativt. Alla fåglar presenterades och detaljer gicks igenom så att alla som var med förstod vad det var man tittade på, mätte och vägde. Skillnader mellan gamla och unga fåglar, ruggning mm.

Benjamin slog sig ned bredvid henne och följde hela ringmärkningsprocessen noga. Han fick släppa fåglar och lära sig olika sätt att hålla dem.

Själv höll jag mig till att dokumentera, även om jag också skulle behöva mer ingående praktiska övningar om jag någon gång skulle vilja syssla med ringmärkning.

Vi valde verkligen rätt kväll att åka dit också. Det var rekordkväll på många sätt. 53 fåglar varav 44 ringmärktes och 9 redan var ringmärkta. 18 arter och den vanligaste arten var lövsångare med 14 fynd följd av rödhake och trädgårdsångare med 5  fynd var.

Eftersom vi skulle ta oss hem till Västerås så avvek vi lite tidigare, så vi var tyvärr inte med ända till 21. Men det var verkligen en trevlig kväll och hade vi inte haft så långt att åka hade jag utan tvekan sagt att vi ska göra om det, men nu får det hänga på dagsformen nästa gång.

Stort tack till Gittan som arrangerar detta. Det ringmärks på många håll och man är nog välkommen på de flesta platser, men vid Kyrkbytjärn sker det verkligen offentligt och besök uppmuntras verkligen.

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – rosenstare

Sen jag började ta hand om programmet i Västmanlands OF så har vi på hösten haft en ospecificerad exkursion som vi kallar draglördag.

Vi bestämmer oss för att ha en 20 mils dragradie och därefter åka iväg för att titta på någon rar fågel. Finns ingen spännande fågel larmad bestämmer vi oss för att åka till någon trevlig lokal utefter kusten och leta lite själva.

Ett år åkte vi till Landsort och när vi skrotat omkring där i någon timme så kom det ett larm om en rosenstare i Uppsala. Vi tänkte a vafan och drog dit. Bland tusentals starar var den inte den lättaste fågel att hitta, men det var en hel del folk där och rotade så till slut fick vi se den.

Fotad den 11 oktober 2014 på Lövstaslätten utanför Uppsala

Bloggar etiketter: , , ,

Svart stork i Kvismaren

För några dagar sedan larmades en svart stork vid Kvismaren utanför Örebro. En dryg timme hemifrån ligger helt klart inom dragradien vi har, men svarta storkar brukar vara oberäkneliga och vi kastade oss inte iväg utan inväntade mer observationer och larm och bestämde oss för att åka iväg morgonen efter.

När morgonen kom så dök inga nya larm upp så jag bestämde mig för att åka till Frövisjön istället. Vem vet, den kanske kunde dyka upp där. Det visade sig att den var kvar i Kvismaren och nu ville jag verkligen åka dit. Problemet var bara att vi hade annat inplanerat och jag kunde tidigast åka på lördag eftermiddag.

På förmiddagen hade vi guidning vid våra pilgrimsfalkar i Västerås och där var det fler som gick i samma tankar som jag och Benjamin och vi fick ihop en full bil.

När vi kom fram möttes vi av glada miner vid parkeringen och bud om att den stod öppet på maden nedanför kullen.

Årets nionde kryss för mig och tionde för Benjamin. För min del var det ett riktigt efterlängtat kryss. Har egentligen inte trånat efter svart stork, men av någon anledning har den legat där i mitt undermedvetna och gnagt och när jag fick se den så var det mer lättnad än lycka som kändes. Orsaken till detta kan vara att jag har en vän som gjort en liten grej av att jag saknat den och ofta refererar till svart stork som en trivialart. Men nu har jag den.

Helt ärligt så var det inte en direkt spännande fågel som mest stod och hängde bakom en buske och av den anledningen tyckte vi glada kryssare att det var bra att Kvismaren erbjuder lite mer skådning. Efter det obligatoriska kryssfotot packade vi ihop och begav oss till Lötenplattformen för lite vadarspaning.

Årets första kustsnäppa för mig och även kryss för några ur sällskapet. Vi letade också efter den rödhuvade dykanden som borde vara kvar på lokalen, men utan framgång.

Bra ljus för skådning och trevligt sällskap gjorde att vi stannade ett tag. Att bara stå på de väl tilltagna observationsplattformarna ute vid Kvismaren är en fröjd i sig. Där har många kommuner och länsstyrelser något att lära av Örebro.

Nu ska jag ställa klockan så att jag tar mig upp i tid i morgon när vi ska guida allmänheten vid våra pilgrimsfalkar och förhoppningsvis få se en flygtur av någon av ungarna.

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – ringtrast

Av våra svenska trastar känns ringtrasten som den svåraste trasten att komma nära. Inte nog med att den helst häckar på otillgängliga fjällsluttningar. Den känns dessutom skyggare än andra trastar. Möjligtvis i konkurrens med dubbeltrasten.

I fjällen har jag faktiskt aldrig sett ringtrast trots att jag ofta hört den sjunga. Men under vårsträcket brukar det rasta ringtrast på lite mer tillgängliga platser som fotbollsplaner och andra större gräsytor och då har man större möjlighet att se dem.

De brukar dock hålla sig långt bort från oss människor och om de rastar tillsammans med andra trastar så är de enligt mig de som flyr först om man kommer för nära.

Därför var det lite extra kul den där gången innan jobbet när jag skulle kolla om en ringtrast var kvar vid Lövudden i Västerås och den var kvar och dessutom ganska obrydd av min närvaro.

Fotad vid Lövudden den 12 april 2016

Bloggar etiketter: , , ,

Fiskgjuse mitt i stan

I våras upptäckte några yngre skådare i stan ett fiskgjusepar som till synes höll på att bygga bo vid kraftvärmeverket i Västerås.

Jag åkte dit dagen efter och följde upp mitt besök ytterligare några dagar och fick bevittna när de båda gjusarna parade sig i boet som de placerat längst upp på en belysningsmast på hamnområdet.

Boet går utmärkt att beskåda med tubkikare från en bergknalle inte långt därifrån, men tillräckligt långt bort för att inte störa.

Jag har gjort några sporadiska besök och sett hur häckningen fortskridit och samtidigt passat på att spana ner på några dammar på en udde skapad av fyllnadsmassor och sprängsten. Mindre strandpipare känns väl som det mest intressanta, men jag har bara sett en individ åt gången, så jag vet inte om det rör sig om häckning men förmodar att det är det. Jag såg också en strandskata för en knapp vecka sedan vilket är intressant.

Fram till för ett par dagar sedan har fiskgjusehonan ruvat och inga tecken på ungar har noterats, men så kom jag dit och ingen gjuse var vid boet. Jag befarade att det gått illa och att de avbrutit sin häckning, men honan var bar ute på en liten kort flygtur. Når hon kom tillbaka så åt hon själv och sedan tyckte jag mig se att hon matade något.

Igår följde Benjamin med mig dit och då lyckades han se ett litet huvud sticka upp. Givetvis tyckte han att det räckte så och började tjata om att åka hem utan någon som helst hänsyn till att jag som bevakat detta bo flera dagar i sträck kanske också ville se ungen.

Det hände inte jättemycket kan jag säga, vi stod där och turades om att stirra på boet där honan vakade och ingen hane med mat syntes till. Men efter 20 minuters stirrande så lyckades jag till slut se ungen sticka upp huvudet helt och hållet. Benjamin lyckades till och med få en bild på det.

Parningen sågs den 3 maj, däremellan till den 23 maj har då jag noterade att honan ruvade har jag tyvärr ingen vidare koll. Efter det finns det en del rapporter på artportalen och den första som antyder att ungar kläcks kom den 20 juni. Ungarna blir flygga inom 8 veckor så i mitten på augusti borde det börja bli flyguppvisningar där.

Nu när jag vet att det finns ungar i boet kommer jag inte att besöka det dagligen, men när jag är hemma och har tid kommer jag troligtvis att göra besök minst en gång i veckan.

Bloggar etiketter: , ,

Fåglar jag fotat – Ringduva

Jag vill minnas att ringduvan inte alls var så vanlig när jag var liten. I alla fall var den inte det i trädgårdar och parker där man nu inte längre höjer på ögonbrynen över ringduvor. Det är också ganska vanligt att de besöker matningar, framförallt när snön smälter och alla spillda frön blottas på marken. Något jag inte kommer ihåg från mina tidiga dagar som fågelskådare i vardagsrumsfönstret hemma.

På engelska heter den wood pidgeon vilket antyder att det är en skogsfågel och går man ut en tidig vårmorgon i skogen så kan man höra deras sång som en av de vanligaste.

Fotad hemma hos mina föräldrar den 15 april 2017

Bloggar etiketter: , ,

Varför agerar inte tidningar folkbildande?

Jag blev nyligen uppringd av vår lokaltidning VLT som hade frågor om en konstig fågel i Skitviken här i Västerås. De hade fått en bild på en fågel som skulle kunna vara en korsning mellan en mandarinand och en gräsand.

Jag var ute i fält när samtalet kom så jag tog mig ingen större tid, men avfärdade det hela och förklarade att mandarinanden som håller till där precis som alla andra änder ruggar under sommaren och anlägger en s.k eklipsdräkt.
Efter mitt avvisande svar lät det på reportern som att det inte skulle bli någon artikel, så jag bad aldrig om att få se bilden, eller att ge honom ett mer utförligt svar.

Senare på kvällen dök det upp en artikel på nätupplagan av tidningen. En plusartikel som jag inte kunde läsa, men rubriken sa allt.

Lever en mystisk ”andarin” i Skitviken? Med underrubriken ”Ornitologen är skeptisk”

Att vara vetenskapligt skeptisk är ju förvisso exakt vad detta handlar om, men med tanke på hur resten av rubriken var skriven så kändes ordet skeptisk mer som att jag var tveksam, vilket jag inte var. Jag var tvärsäker.

Jag ringde upp reportern i fråga och skickade även e-post för att be dem korrigera det hela, vilket han också gjorde till en del, men samtalet lämnade en hel del att önska och jag blir riktigt upprörd hur en tidning som utger sig för att vara seriös hanterar detta med vetenskap och fakta.

Jag påpekade att diskussioner om just denna fågel brukar uppstå under sommaren då mandarinanden ruggar till eklipsdräkt. Något som alla änder gör och då får hanarna en mer diskret dräkt som skiljer sig markant från den mer praktfulla häckningsdräkt man brukar se i fågelböcker och på de flesta bilder.

Jag ville att de ändrade rubriken och texten helt, så att det inte fanns några frågetecken kvar kring arttillhörighet, utan istället gjorde en mer informativ artikel som förklarade varför anden ser annorlunda ut på sommaren och att det är fullt naturlig.

Svaret jag fick var att han inte bara kunde gå på en persons åsikt.

Åsikt? Han ringde upp mig för ett expertutlåtande och jag redogör hur det förhåller sig. Det är inte en åsikt utan det är fakta lät jag meddela.

Vissa ändringar skedde sedan, han plockade bland annat bort ordet mystisk i rubriken, men artikeln som trycks i pappersupplagan handlar mest om den eventuella hybriden och mot slutet får min fakta komma till tals innan den avslutas med frågan till läsaren. Vad tror du?

Återigen hade reportern alltså svårt att skilja på åsikter och fakta. I detta fall finns det inget utrymme för tyckande och tro. Det är en ruggande mandarinand.

Eftersom det hela rör sig om mitt smala särintresse ornitologi och diskussioner brukar dyka upp om just denna fågelindivid på sommaren så hade jag hoppats att tidningen valde att vara folkbildande istället för att låta vilda spekulationer och gissningar fortsätta, framförallt när de fått vetenskaplig fakta om det hela presenterat för sig. Dessutom hade reportern kunnat googla vidare på mina påpekanden om han nu kände sig tveksam att publicera något utifrån en enda persons utsagor.

I just detta fallet spelar det för de flesta ingen större roll om man har rätt eller fel. Jorden fortsätter att snurra även om hela Västerås skulle tro att det var en hybrid, eller någon mystisk fågel från en annan planet som simmade omkring i Skitviken.

Men det finns andra större och allvarligare exempel där media inte riktigt förstår skillnaden mellan åsikter och fakta och balanserar upp sina artiklar med en blandning av spekulerande och riktig fakta och det skrämmer mig.

Några länkar man kan dela med sig av om man dyker på spekulationer om sommaränder.

  • https://sv.wikipedia.org/wiki/Eklipsdr%C3%A4kt
  • https://sv.wikipedia.org/wiki/Ruggning_(biologi)

Bloggar etiketter: , , , ,

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2017 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑