Etikett: fåglar (sida 1 av 9)

En morgon i Svartådalen

Jag och J får allt svårare att hitta tid att skåda tillsammans. Han har små barn och jag har stora. Är det inte barnkalas för honom är det fotboll för mig. Dessutom jobbar han ganska oregelbundet och jag jobbar regelbundet måndag-fredag.

I morse hittade vi dock en tid tillsammans, men vi tvingades gå upp med tuppen och bestämde oss för att ta en tur längs Svartådalen med start vid Frövisjön och vi hann upp till Gussjön innan det var dags att vända hem.

Vid Frövisjön är det just nu stora mängder dvärgmås och svarttärna. Strax över 40 individer av varje enligt en räkning av en annan skådare. Vi hittade också två årtor och en kvardröjande bläsgås och två vitkindade gäss som gick med grågäss på åkern norr om sjön.

Den svarthalsade doppingen som finns i sjön orkade vi faktiskt inte leta efter utan nöjde oss med det som var lätt att hitta. Efter en halvtimme packade vi ihop och gick mot bilen. Då stötte vi en hornuggla som tyckte att buskarna intill parkeringen var ett lämpligt ställe att vila på.

Nu drog vi norrut, med siktet inställt mot Fläcksjön. Men först ett stopp vid Rörbosjön där vi (läs J) årskryssade lite enkla arter som gräshoppsångare och törnsångare. Gott om buskskvättor, men annars rätt skralt med fågel där.

Vid Fläcksjön fick vi testa den nya plattformen vid Prästgårdsviken. En riktigt bra anläggning, så när som på några träd som förhoppningsvis plockas bort inom en snar framtid.

Rördrom, grå flugsnappare, svartvit flugsnappare hördes från plattformen. Ute i sjön var det gott om skäggdopping och fisktärnor.

Nu drog vi vidare nordost om Fläckebo och vid Spångtegsbäcken tyckte J att det såg bra ut för rosenfink. Snabbt stopp och ur bilen och mycket riktigt. Där satt en snygg utfärgad hane och sjöng. Som vanligt drog den iväg när jag plockade fram kameran.

Nu började tiden tryta, men vi hann med en sväng till Gussjön där vi hittade ett par ängshökar över vassen.

Bloggar etiketter: , , , ,

En bra fågeldag helt enkelt

Familjen är och hälsar på släktingar i Gävle och jag hade årsmöte med VOF i går och de orkade inte vänta på mig utan åkte redan i fredags.

En vårdag på egen hand brukar ägnas åt fågelskådning, men nu hade jag ingen bil och abstinensen var stor. Tur då att Z hade planerat att inventera sin sträcka på Hälleskogsbrännan just idag.

Vi har ett projekt där vi inventerar sjungande fågel längs ett antal vägar uppe på brännan. Själv har jag ingen sträcka, men brukar hoppa in som reserv om någon av de ordinarie inventerarna har förhinder.  Konstigt nog är det alltid i juni när flest fåglar sjunger som folk får förhinder, så jag har aldrig gått någon sträcka i mars eller april.

Därför var det kul att göra Z sällskap och dessutom kunna hjälpa honom med att flytta bilen så att vi slapp gå hela vägen tillbaka när vi var klara.

Uppstigning kl 04.00 för avfärd norrut till en underbar soluppgång mitt uppe på brännan.

Själva inventeringen gick som smort, inga egentliga överraskningar men att inte höra en enda hackspett var en liten besvikelse. Däremot fick jag årskryssa både tjäder, orre och skogssnäppa. Tjädern hade vi inte räknat med.

En helvit skogshare försökte gömma sig bland allt det svarta, vilket inte var så lätt. Hoppas den hinner byta päls innan den blir uppäten.

Efter att vi gått sträckan i Naturreservatet gav vi oss söderut och bestämde oss för att skåda oss hem. Första stoppet blev Hällby utanför Västerfärnebo. Mest känt för att det hittades en prärietrana där för några år sedan. Men för oss är det en välkänd lokal för rastande fågel. Tranor, gäss, änder och vadare brukar rasta i stora mängder där.

En brun kärrhök blev årskryss nummer fyra för mig där, men vi hade också stjärtänder, bläsgäss, sädgäss och tranor där.

Nu var siktet inställt på Frövisjön. Årta, brunand, smådopping och gråhakedopping hade larmats ut på vårt lokala larm och dessa saknades på årslistan för oss båda.

När vi kört ett tag tvärnitade Z. En slaguggla satt intill vägen.
Snabbt fram med kamerorna och ut och fota.

Nu kändes dagen som knappt börjar riktigt bra. Att vi dessutom sett några tundrasädgäss på vägen gjorde inte det sämre.

Vi stannade och provianterade i Skultuna och fortsatte sedan till Frövisjön där det samlats lite folk. Gråhakedoppingarna låg och födosökte direkt nedanför bommen på öppet vatten, smådoppingen var lite skulkigare och höll sig bland vegetation och bråte, men kunde också hängas in ganska snabbt.

Värre var det med brunänderna och årtan. De förstnämnda hade tappats bort bland vassruggarna och årtan hade inte setts på ett bra tag. Försvunnen i andra delen av sjön.
Vi kämpade tills vi såg brunänderna sen åkte vi vidare mot andra delen av sjön för att leta årta. Knappt hade vi hunnit dit förrän en silltrut larmades ut från platsen vi nyss stod på.

Truten var tyvärr felbestämd, en ganska liten havstrut lyckades vi komma fram till och korrigera det till. Men vi åkte inte tillbaka förgäves. Den försvunna årtan hade dykt upp nedanför bommen och jag kunde hänga in mitt nionde årskryss för dagen.

Nu var vi ganska möra efter att ha hållit igång sen fyra på morgonen, så nu valde vi att åka hemåt, men först skulle vi göra ett försök på forsärla vid Forsby strax söder om Skultuna.

Vi hann knappt kliva ur bilen förrän Z hittade en hane på en stock uppströms dammen. Som bonus hittade vi en strömstare som dröjt sig kvar, eller ska vi få häckning där?

Bloggar etiketter: , , ,

Hackspettslistan komplett för Benjamin

I Sverige häckar det 7 arter hackspett. Större hackspett, mindre hackspett, tretåig hackspett, spillkråka, gröngöling, göktyta och vitryggig hackspett. Tidigare häckade också mellanspett, men den har tyvärr försvunnit som häckfågel och just nu står även den vitryggiga hackspetten på utrotningshotningens rand. Bara några få par häckar i Sverige, men förra året blev en framgång med inflöde österifrån och en del lyckade häckningar och utsättningar.

Eftersom det bara är 7 arter och alla utom en är stannfåglar som är riktigt stationära och för det mesta stannar i sina revir året runt borde det vara en ganska enkel sak att hänga in alla 7 på sin krysslista. Men jag tror nog att Benjamin inte håller med om det. Den första exkursionen med VOF han följde med på, var en hackspettsutflykt till Färna Ekopark. Då stod tretåig hackspett högst upp på önskelistan både för honom och för mig. Något vi med viss möda lyckades med.


Foto: Joachim Karlsson (Det var här jakten började)

Innan 2012 hade han Större hackspett som vi hade hemma på matningen och en göktyta som spelat i Asköviken. Under 2012 hade vi hunnit med en gröngöling vid Frövisjön och en Spillkråka vid Bocksjön i månadsskiftet februari-mars. Mindre hackspett saknade han och den ädelkryssade han på djäkneberget samma år. Men sen tog det stopp för honom.

Gråspett och vitryggig hackspett var inte så lätta. Vi började lägga fokus på gråspetten som trots allt sågs på en del matningar vi frekvent besökte både här hemma och uppe i Luleå där vi tillbringade en hel del tid hos mormor och morfar.

Men det ville sig inte för honom med gråspetten och jag skämdes nästan när jag kom hem från egna fågelturer då jag sett eller hört gråspett. Något som förvisso inte skedde så ofta, men då och då lyckades jag och varje gång suckade Benjamin över att han inte följt med.

Åren gick och 2014 åkte jag med på min första riktade exkursion för att se vitryggig hackspett. Benjamin tyckte att det var för tidigt att gå upp på morgonen och vaskade den chansen. Synd kan man tycka, för jag hade både gråspett och vitrygg och dessutom en svartstrupig järnsparv den dagen.

Året efter följde han med på samma exkursion och då lyckades han äntligen kryssa gråspetten efter 3 år av mer eller mindre seriösa försök att få se eller höra den.  Nu var det bara vitryggen kvar, men den lyckades vi inte hitta. Två exkursionsdeltagare som valde att stanna kvar när vi andra gav upp fick dock se en födosöka på matningen vi tillbringade den sista timmen med att bevaka.

Förra året hoppade föreningen över denna exkursion och valde istället att satsa på en exkursion på Hälleskogsbrännan som gav det mesta i hackspettsväg utom just vitrygg.

I år var det så dags igen att ge sig ut på exkursion för att hitta vitryggig hackspett och nu hade vi till skillnad från 2015 vädret med oss. Dagen började bra med en spännande trummning direkt vid parkeringen. Men den stannade vid just spännande. För att kryssa ska man vara riktigt säker. Allt eftersom tiden gick såg det mörkare och mörkare ut. Gråspett, mindre hackspett, större hackspett och spillkråka hördes trumma och ropa, men ingen vitrygg. Andra skådare vi träffade hade varken hört eller sett något och vi valde att gå tillbaka till utgångspositionen och fika och vänta, samtidigt som vi bevakade en matning. Fina trumningar från större och mindre hörde vi och vi såg spillkråka flyga förbi.

Efter ett tag blev det en smula kallt att sitta still tyckte jag och föreslog att vi skulle röra på oss. Halva gruppen följde med och andra halvan valde att stanna kvar.

Nu hade vi bättre tur för när vi kom till en matning en bit därifrån fick vi se en gråspett och det var fler hackspettar som förde lite liv och flög runt där. Var det inte en av dem som mycket väl kunde vara en vitryggig hackspett? Vi vågade inte artbestämma den på den korta obs vi fick, men nog var den spännande.

Minuten efter skingrades våra tvivel då den satte igång att trumma. Högt och tydligt på nära håll och nu var det ingen tvekan. Snabbt fick vi ringa de andra som skyndade dit. Någon trummning fick de inte höra, men återigen kunde man skymta den och åtminstone en av de nytillkomna lyckades se den tillräckligt för att könsbestämma den. En hane.

Tråkigt nog var det en av deltagarna som missade den helt och så också de som valde att åka hem lite tidigare men för övrigt var det en mycket lyckad exkursion och efter 7 år har Benjamin äntligen X:at alla häckande hackspettar i Sverige.

Bloggar etiketter: , , ,

Ugglemello i kväll

När familjen bänkar sig framför TV:n ikväll tänker jag ge mig ut och lyssna efter ugglor istället. Inget konstigt i det. Jag brukar prioritera ugglor om vädret är gynnsamt.

Idag har det varit riktigt vårväder med solsken hela dagen efter en veckas bakslag, så det är riktigt bra läge för ugglor ikväll. Jag och Felicia var ute redan i går kväll och lyssnade några timmar och redan då var det fart i skogen.

Vi hade 5 arter på 6 olika lokaler. Lappuggla, sparvuggla, kattuggla, pärluggla och hornuggla. Det enda vi missade var slaguggla trots att vi besökte 3 platser där vi tidigare år hört den. Så den är väl inte riktigt igång än. Fast på facebook såg jag senare andra skådare i grannkommuner som var ute och lyssnade på just slaguggla.

Nu blir det ett nytt försök i kväll och då spänner jag och J bågen högt. Vi har stakat ut en rutt för kvällen och natten och satsar på att höra eller se alla 7 i kommunen häckande ugglearter. Något ja inte lyckats med tidigare. Jag är inte helt säker på vad mitt bästa artmässiga resultat av en ugglekväll är. 5 eller 6 arter är rekordet.

Nu ska jag bara rapportera dagens fåglar från Benjamins och min lilla vårtur. Sen är det dags att packa matsäck och göra sig redo.

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Nötväcka

Nötväckan väcker barndomsminnen till liv. Den är en flitig fågelbordsbesökare så det är en av de första arterna jag lärde mig hålla koll på.

De är talföra och håller gärna till i närheten av oss människor. Den här bilden är inget mästerverk, men vi följde detta par ett tag när det flyttade in i eken på skolgården. Mina förskoleklassingar gillade att se den mura igen hålet och vi fick samtidigt lära oss hur långt ifrån man måste hålla sig för att fåglarna skulle känna sig bekväma. Stod man för nära satt de en bit ifrån och varnade, men ett litet steg bakåt räckte för att de skulle återgå till att mura och bygga bo.

Fotad på Hagaberskolans skolgård den 31 mars 2015

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Nötskrika

Nötskrikor är ena fega rackare. Skriker och skränar runt om en och håller verkligen koll på vad man gör, men deras komfortzon är stor så det är sällan man får se dem på skogsmatningar som t ex nötkråkor och lavskrikor. I städer är de lite bekvämare med mänsklig närvaro, så vid parkmatningar är chansen större.

Den här snyggingen kom ensam ner när jag satt vid min matning i skogen och som tur var hade jag kameran liggandes i knät. Jag satte igång kameran och var mycket diskret med rörelser och till slut vågade den sig fram. Jag tycker verkligen att jag lyckades fånga fågelns misstänksamhet i bilden.

Fotad i hagabergsskogen den 25 oktober 2013

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Nötkråka

Inte långt hemifrån finns det en matning där man kan komma nötkråkor riktigt nära. Därför är också nötkråkan en av de mest fotograferade fåglarna jag har. Detta foto är ett av de foton jag är mest nöjd med och det finns också uppförstorat på väggen hemma.

Fotat på BirdSafari-Swedens matning den 2 november 2013

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Näktergal

Det här är egentligen inget foto utan en screenshot ur ett filmklipp. Näktergalar är experter på att hålla sig dolda djupt inne i buskar och jag har varken tålamodet eller lusten att vänta ut dem för att få en bild av dem. Jag har några få bilder på suddiga saker i buskar och en bild med en som sitter öppet.

Det kan vara ganska kul att försöka se en näktergal. Går man med en grupp nybörjare är det ett ypperligt tillfälle att träna på att leta i buskar och sedan träna på att ge bra angivelser var den är. En färdighet som kan vara väl så bra att ha om man skådar tillsammans.

Fångad på film och sedan klippt till foto den 20 maj 2013

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Nattskärra

Nattskärran var ingen fågel jag hoppats få någon bild på. Skulle det ske, så skulle det troligtvis bli någon liknande kornknarren jag fotade en natt.

Därför var det extra kul att hitta nattskärror på Ölands södra udde ett år när vi var där. I fullt dagsljus låg de utmattade av den långa flygturen över havet till många fotografers glädje.

Fotad på Ölands södra udde den 15 maj 2015

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Myrsnäppa

Det händer förvisso en hel del på fågelfronten som jag skulle kunna berätta om här, men inspirationen att skriva om det infaller sig inte riktigt. Antingen skriver jag för mycket och staplar ord på varandra, eller så blir det för futtigt. Men just nu ligger fokus på ugglor och vårfåglar.

Jag fortsätter att lägga upp bilder på fåglar jag fotat istället. Här kommer en myrsnäppa. Ganska ovanlig vadare som brukar dyka upp då och då här hemma. På Öland är den något vanligare och ett år när vi var där nere så var det ett gäng som gick på riktigt behagligt avstånd och födosökte.

Fotad vid Beijershamn den 1 juni 2014

Bloggar etiketter: , , ,

Äldre inlägg

© 2017 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑