Etikett: fåglar (sida 1 av 12)

Fåglar jag fotat – råka

Råka är lite av en favorit bland kråkfåglarna. Här hemma i Västerås är den tillräckligt ovanlig för att faktiskt väcka lite uppmärksamhet. Svart som korpen, stor som kråkan och sällskaplig som kajan, men här hemma är det inte så vanligt att se större ansamlingar av råkor. Får man se 10-12 st under flytt blir man riktigt glad.

Eftersom den inte är så vanlig här har den inte heller varit så lätt att fotografera på hemmaplan, därför passade jag på under ett besök i Skåne. Erika skulle in på en mack och handla och då passade jag på att ta fram kameran och fota några råkor på en gräsplan på andra sidan vägen.

Fotograferad i Lomma den 11 november 2012

Bloggar etiketter: , , , ,

Ringmärkning vid Kyrkbytjärn

Jag och Benjamin har alltid velat vara med vid någon ringmärkning. Vi har förvisso besökt fågelstationer tidigare, men aldrig riktigt varit med hela processen.

Vid Kyrkbytjärn strax söder om Falun bedriver Falu Fågelklubb under ledning av Gittan Mattson en CES-ringmärkning som är öppen för alla att besöka.

Varannan vecka ringmärker de på morgonen och varannan vecka på kvällen. Sist det var en kvällsmärkning var vi i krokarna, men vi var på väg hem efter att ha varit och lyssnat på nordsångaren i Fulufjället så vi var ganska trötta och hoppade över det. Istället valde vi att åka dit i går kväll.

En riktigt trevlig afton, och ett otroligt engagemang från Gittan. Trots att det var mycket fågel och mycket folk så lyckades hon ändå ta sig tid med alla och vara väldigt pedagogiskt när hon visade ringmärkningens alla moment och alla fåglar.

Alla var välkomna att följa med på rundorna när fåglarna skulle plockas ur näten

Och när vi kom tillbaka så var det dags för själva ringmärkningen som genomfördes pedagogiskt och informativt. Alla fåglar presenterades och detaljer gicks igenom så att alla som var med förstod vad det var man tittade på, mätte och vägde. Skillnader mellan gamla och unga fåglar, ruggning mm.

Benjamin slog sig ned bredvid henne och följde hela ringmärkningsprocessen noga. Han fick släppa fåglar och lära sig olika sätt att hålla dem.

Själv höll jag mig till att dokumentera, även om jag också skulle behöva mer ingående praktiska övningar om jag någon gång skulle vilja syssla med ringmärkning.

Vi valde verkligen rätt kväll att åka dit också. Det var rekordkväll på många sätt. 53 fåglar varav 44 ringmärktes och 9 redan var ringmärkta. 18 arter och den vanligaste arten var lövsångare med 14 fynd följd av rödhake och trädgårdsångare med 5  fynd var.

Eftersom vi skulle ta oss hem till Västerås så avvek vi lite tidigare, så vi var tyvärr inte med ända till 21. Men det var verkligen en trevlig kväll och hade vi inte haft så långt att åka hade jag utan tvekan sagt att vi ska göra om det, men nu får det hänga på dagsformen nästa gång.

Stort tack till Gittan som arrangerar detta. Det ringmärks på många håll och man är nog välkommen på de flesta platser, men vid Kyrkbytjärn sker det verkligen offentligt och besök uppmuntras verkligen.

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – rosenstare

Sen jag började ta hand om programmet i Västmanlands OF så har vi på hösten haft en ospecificerad exkursion som vi kallar draglördag.

Vi bestämmer oss för att ha en 20 mils dragradie och därefter åka iväg för att titta på någon rar fågel. Finns ingen spännande fågel larmad bestämmer vi oss för att åka till någon trevlig lokal utefter kusten och leta lite själva.

Ett år åkte vi till Landsort och när vi skrotat omkring där i någon timme så kom det ett larm om en rosenstare i Uppsala. Vi tänkte a vafan och drog dit. Bland tusentals starar var den inte den lättaste fågel att hitta, men det var en hel del folk där och rotade så till slut fick vi se den.

Fotad den 11 oktober 2014 på Lövstaslätten utanför Uppsala

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – ringtrast

Av våra svenska trastar känns ringtrasten som den svåraste trasten att komma nära. Inte nog med att den helst häckar på otillgängliga fjällsluttningar. Den känns dessutom skyggare än andra trastar. Möjligtvis i konkurrens med dubbeltrasten.

I fjällen har jag faktiskt aldrig sett ringtrast trots att jag ofta hört den sjunga. Men under vårsträcket brukar det rasta ringtrast på lite mer tillgängliga platser som fotbollsplaner och andra större gräsytor och då har man större möjlighet att se dem.

De brukar dock hålla sig långt bort från oss människor och om de rastar tillsammans med andra trastar så är de enligt mig de som flyr först om man kommer för nära.

Därför var det lite extra kul den där gången innan jobbet när jag skulle kolla om en ringtrast var kvar vid Lövudden i Västerås och den var kvar och dessutom ganska obrydd av min närvaro.

Fotad vid Lövudden den 12 april 2016

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – Ringduva

Jag vill minnas att ringduvan inte alls var så vanlig när jag var liten. I alla fall var den inte det i trädgårdar och parker där man nu inte längre höjer på ögonbrynen över ringduvor. Det är också ganska vanligt att de besöker matningar, framförallt när snön smälter och alla spillda frön blottas på marken. Något jag inte kommer ihåg från mina tidiga dagar som fågelskådare i vardagsrumsfönstret hemma.

På engelska heter den wood pidgeon vilket antyder att det är en skogsfågel och går man ut en tidig vårmorgon i skogen så kan man höra deras sång som en av de vanligaste.

Fotad hemma hos mina föräldrar den 15 april 2017

Bloggar etiketter: , ,

Månadens fåglar – juni 2017

Kryssarmånaden framför alla andra var över och jag kände en viss besvikelse över att bara stå på 2 nya arter för i år. Det kändes lite som att tåget gått utan att ens ha kommit in på perrongen. Eller rättare sagt hade jag valt fel perrong, för nog hade det dykt upp fåglar som jag kunnat kryssa om jag valt att vara på Öland en annan helg eller om jag velat åka till mer eller mindre otillgängliga platser i Stockholms skärgård.

Nåja, man ska inte gråta över spilld mjölk, och om maj var en besvikelse för mig så skulle juni visa sig vara något helt annat.

Det hela började tidigt på morgonen den 3:e, då det kom ett larm från Hedemora om en svarthakad buskskvätta som senare visade sig vara en vitgumpad buskskvätta. Jag slängde ut en fråga på vårt samåkningsband på lokallarmet och vi fyllde bilen till morgonen efter.

Fågeln var mycket stationär och är i skrivande stund fortfarande kvar, så vi hade inte behövt ha så bråttom. Under resan passade vi på att kolla in omgivningarna och resesällskapet fick kryssa rosenfink, flodsångare och busksångare. Årskryss och dalakryss för mig och Benjamin.

De följande dagarna var jag ledig på grund av klämdag och nationaldag och dessa skulle ägnas åt en inventering på Hälleskogsbrännan. Men redan på förmiddagen dök Västmanlands första nilgås upp vid Norsa i Köping. Missflytet från maj började vända nu.

Inventeringen gick sedan som förväntat. Mycket gott om nattskärror på brännan. På 5 punkter hade jag 13 skärror och ytterligare några mellan punkterna. Riktigt häftigt att tillbringa en försommarnatt där uppe.

Innan det var dags för skolavslutning och sommarlov hann jag med den sista av våra onsdagsvandringar. Den tuffaste av dem, då vi i ostigad terräng tog oss runt Ångsjön öster om Västerås. Tidigare under veckan hade exkursionsledaren hittat en busksångare, men den hade uppenbarligen flyttat på sig. Däremot fick vi årskryssa kärrsångare.

Kring skolavslutning brukar min nattlyssningsperiod dra igång på allvar och jag vänder på dygnet. Jag har några områden jag föredrar att hålla koll på. Dingtuna-Lillhärad väster om stan och Skultuna-Haraker norr om stan. Stora ytor kan tyckas, men jag fokuserar på att följa bäckar och lyssna av punkter där de ligger nära vägar, så det fungerar för det mesta bra. Årets första busksångare på hemmaplan hittade jag på samma ställe som förra året och den satt pedagogiskt bra vid en bro och på andra sidan satt en kärrsångare, så man kunde verkligen höra skillnad på dessa två som brukar skapa lite huvudbry för många skådare.

När vi var på konferens med jobbet i Färna Herrgård så larmades både trastångare och vitvingad tärna från Frövisjön. Den förstnämnda saknade jag i sjön men den andra som är mycket ovanligare hade jag sen tidigare, så när jag kom till sjön efter jobbet så var det en och annan som blev förvånad över att trastsångaren var mer intressant för mig än den vitvingade tärnan. Jag lyckades dock få in båda. Dessutom en ganska ovanlig kombo i form av en svarthalsad dopping och en vitvingad tärna i samma tubfält.

Efter skolavslutningen packade jag och Benjamin tält, stormkök och proviant och drog söderut. Målet var 3 skånska endemer. Fältpiplärka, kornsparv och trädgårdsträdkrypare. Framförallt de två första av dem. Den tredje hade vi lite lägre förhoppningar om då vi inte hört så mycket om den på sistone och visste inte om den fortfarande sjöng.

Fältpiplärkan hade vi hört skulle vara ganska besvärlig. Stora ytor och få fåglar. Dessutom inte allt för lätta att kryssa på läte om man inte är van med arten. Men vid första stoppet klev vi i princip rakt på fågeln.

Kornsparven vållade lite mer problem, men även den lyckades vi hänga in ganska smärtfritt.

Nu tog vi paus för lite vanligt turistande och spenderade natten på Ljungens camping i Falsterbo och morgonen efter begav vi oss till Pålsjö skog i Helsingborg. Trädgårdsträdkryparen som larmats där någon dag tidigare sjöng inte där den larmats, men efter en liten promenad i skogen när vi nästan gett upp lyckades vi höra den karaktäristiska sången.

3 kryss i skåne och 2 innan dess var mer än vi förväntat oss denna månad men det skulle inte vara slut där.

Benjamin tog en paus i skådandet, men själv var jag för rastlös och ägnade veckan innan midsommar åt nattlyssning Jag brukar köra samma runda varje år runt den 20:e och så blev det även i år. Inga spektakulära fynd. Busksångaren var ju redan upptäckt sedan tidigare, men gott om vaktel och två horugglehäckningar. Dagen efter drog jag runt Skultuna och Tillberga och hittade 2 busksångare och fler hornugglehäckningar, samt en kattugglekull.

På midsommardagen fick jag återigen inget sällskap av Benjamin utan tillbringade dagen ensam i Hjälstaviken, men dagen efter kom det ett larm jag inte kunde motstå. En nordsångare i Fulufjället. 100 mil närmare än var den brukar höras. Benjamin verkade dock inte förstå vilken möjlighet detta var utan han tjurade och ville inte åka. Jag packade och förberedde allt och jobbade målmedvetet med en tyst övertalning och till slut så fattade han.

När vi kom fram var fågeln tyst, men efter mycket om och men så sjöng den några strofer innan den sa godnatt. Vi övernattade på platsen och fick en oförglömlig morgon då vi väcktes av nordsångarens sång.

De avslutande dagarna i juni ägnades sedan åt lite sporadiska besök vid Frövisjön och en koll av den fiskgjusehäckning som upptäcktes i maj. Fortfarande inga ungar synliga, men det måste vara dags snar.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 138
Benjamin: 92

Antal X

Jag: 6 (Vitgumpad buskskvätta, nilgås, fältpiplärka, kornsparv, trädgårdsträdkrypare, nordsångare)
Benjamin 6 (samma som ovan)

Antal årskryss

Jag: 12
Benjamin: 12

Minnesvärda observationer
  • Vitgumpad buskskvätta i hedemora
  • Kryssresa i Skåne med fältpip, kornsparv och ttk
  • Nilgås i Norsa
  • Nordsångare vid Fulufjället
  • Vitvingad tärna och svarthalsad dopping i samma tubfält

Bloggar etiketter: , , ,

Fåglar jag fotat – rallhäger

Många tror nog att vi kryssjagande fågelskådare kastar oss i bilen och åker hur långt som helst, när som helst. Men de allra flesta av oss har en relativt liten s.k. dragradie där vi åker direkt. Min ligger ungefär en timmes bilväg utanför Västerås. Men allt beror ju på hur det ser ut i övrigt. Jag lämnar ju inte mina barn strandsatta på en fotbollsträning för att jag ska se en fågel och jag skolkar inte från jobbet.

Men när tillfällen bjuds som när man är ledig och inte har något annat för sig, så utökas dragradien och då kan det hända att jag drar iväg lite längre, men för det mesta har man inte sån tur att det stämmer så bra.

När det dök upp en rallhäger i Jönköping så hade jag dock den turen. Jag skulle precis påbörja mitt höstlov när larmet kom, så det gick ganska lätt att planera vad jag skulle göra då. Jag fick till och med med mig min dotter, och hamnade i lokaltidningen, för de tyckte att det var så intressant att någon åkte ända från Västerås för att se en fågel.

Fotad vid Rocksjön i Jönköping den 27 oktober 2014

Bloggar etiketter: , , ,

Månadens fåglar – Maj 2017

Maj är för en fågelskådare vad december är för en 5-åring. Förväntan, rastlöshet, lyckorus och besvikelser.

Jag började månaden med att hjälpa två yngre skådare med en BIG-day som de brukar genomföra med oregelbundna mellanrum. Det gick sådär, men jag hade en trevlig och mycket aktiv dag. Som dessutom var den första riktiga sommardagen, vilket kändes skönt med tanke på det bakslag i vädret som drabbade oss i slutet av april.
Under deras BIG-day så lyckades de hitta ett par fiskgjusar som till synes verkade bygga bo i hamnen i Västerås, så följande dag tog jag och Benjamin en sväng dit för att kolla. Mycket riktigt hade de ett bo högst uppe i en belysningsmast inne på hamnområdet.

Jag åkte dit några dagar senare och fick bevittna en parning uppe på masten, så nu hade vi definitivt en häckning på gång. Riktigt kul med häckning av pilgrimsfalk i ena änden av hamnen och fiskgjuse i andra änden.


Foto: Benjamin

Första helgen i Maj var det sen dags för Fågeltornskampen och Fågelskådningens dag. I år hade vi bättre väder än förra året och förhoppningarna fanns att göra ett bra resultat. 80 arter och en 17:e plats totalt i Sverige var vi nöjda med även om vi som vanligt kände frustration över att missa några enkla arter. Roligaste art för dagen var dock inte en fågel utan en livs levande mård. Nytt däggdjurskryss för både mig och Benjamin.

Fågelskådningens dag dagen efter var en riktig succé. Den högsta besökssiffran på många år. Vädret och det stora fågeläventyret på TV tidigare i vår borde vara bidragande orsaker. Riktigt roligt att dessutom kunna visa upp en jagande stäpphök som med jämna mellanrum gjorde försök att ta en skrattmås, men som i princip hela dagen patrullerade viken.

Den andra helgen i Maj drog vi ner till Öland. Det var planerat och bokat sedan länge, men vädret veckan innan skulle annars ha fått oss på andra tankar. Snö och blåst så långt in på året hör verkligen till ovanligheterna. Även om vädret under helgen vi var där var riktigt bra, med sol och relativt lite blåst, så märktes veckans bakslag på fåglarna. Öland är alltid bra och det är mycket fågel, men några rariteter dök inte upp. En fältpiplärka larmades på udden när vi var vid station och vi var på plats efter en minut, men ändå lyckades vi missa den. En riktigt sur dip. Men som tröst fick vi se en dvärgsparv några timmar senare.

Sista förmiddagen skulle ägnas åt Beijershamn, men innan vi kom dit så larmades en rödvingad vadarsvala på andra sidan sundet. Vi åkte över bron och kom fram lagom tills vi fick larmet. Drog iväg troligen ej kvar.  Surt som attans, men när vi stod på vägen med bilen och pratade med en skådare skrek hans kompis att den kommer tillbaka och mycket riktigt kom den flygandes. Vi hoppade ur bilen och fick en snabb obs i handkikarna. Benjamin som var snabbast att hitta den fick troligtvis en något bättre obs, men det var ingen njutobs. Vi parkerade bilen och gick till de andra med förhoppningar om en bättre observation. 2 timmar på plats, men fågeln vägrade att visa sig utan satt gömd i vassen hela tiden.

Benjamin hade skola och jag jobb dagen efter, så vi var tvungna att åka hemåt med en skitobs. När vi kom till Mönsterås så larmades den igen, då visade den upp sig riktigt bra och det visade sig på bilder att det rörde sig om en orientvadarsvala. En riktigt tung art, så även om det var en skitobs så kändes det riktigt gott.

Under vår Ölandsvistelse så hade de svarthalsade doppingarna återvänt till Frövisjön, så det blev en del besök där den kommande tiden. Lördagen efter Öland hittades dessutom en vitvingad tärna vilket var en ny art för mig i sjön. Riktigt kul.

När Felicia skulle spela fotboll i Örebro så följde jag och Benjamin med, men vi lämnade mamma och henne vid fotbollsplanen och tillbringade vår tid där vid Oset istället. Gott om näktergal, rosenfink och en hel del sångare förgyllde vår dag.

3 onsdagar i maj ägnades åt VOF:s fågelvandringar. Tidigare har vi alltid haft 4 vandringar på Hässlö, men i år valde vi att ha 4 olika vandringar. Den första gick på Hässlö och bjöd inte på några överraskningar. Trastsångare, rörsångare, sävsångare och gräshoppsångare. Däremot ingen rördrom som annars brukar vara en rätt säker art på platsen.

Den andra vandringen hade vi inne i stan. Vi startade vid Bryggargården och gick via Falkenbergska kvarnen, botaniska trädgården och vasaparken ner mot hamnen. En riktigt artrik vandring med dvärgmås och silltrut som rolig avslutning.
Strax innan hade jag och Benjamin haft drillsnäppa vid Falkenbergska, men den var borta när vi kom tillbaka.

Den tredje promenaden och den sista i Maj hade vi vid Åholmen. Härmsångare och skogsduva var det som gladde deltagarna mest där, men strax innan vi började hade vi också en bivråk. Miljön där är riktigt spännande. En vildvuxen engelsk park som för tankarna till Sherwoodskogen eller åtminstone södra Sverige.

Mot slutet av månaden började jag ägna mer tid åt nattlyssning, men det skulle dröja in på nästa månad innan den kom igång på allvar.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 168
Benjamin: 146

Antal X

Jag: 1
Benjamin 1

Antal årskryss

Jag: 63
Benjamin: 67

Minnesvärda observationer
  • Skitobs på orientvadarsvala
  • Fiskgjusehäckning i hamnen
  • Mård i Asköviken
  • Stäpphök Asköviken
  • Dvärgsparv på Öland
  • Vitvingad tärna i Frövisjön
  • Ängshök Gussjön

Bloggar etiketter: , , , ,

Fåglar jag fotat – nordsångare

Eftersom jag presenterar fåglar jag fotat i bokstavsordning är det alltid lika kul att få sticka in en fågel med en begynnelsebokstav jag redan passerat. För det betyder att jag lyckats fotografera en ny art.

Med nordsångare var det art 250 på min fotolista så det blev en liten milstolpe. Dessutom hade jag aldrig tidigare sett eller hört en nordsångare så det blev även art 318 på min Sverigelista. Det 8:e nya krysset i år och nu har jag bara 2 kvar till mitt mål för i år. 320 arter på Sverigelistan.

En del personer brukar påpeka dubbelmoralen i att vi fågelskådare utger oss för att vara miljömedvetna och samtidigt åker långa sträckor i bil för att kryssa en fågel och i det här fallet rörde det sig om 40 mil enkel resa vilket är bland det längsta jag åkt. Men då ska vi också ta med i beräkningen att nordsångaren normalt hörs och ses i Abisko, 100 mil längre norrut i Sverige. Så vill man absolut kryssa den så bör man passa på nu. Själv sparade jag runt 100 liter diesel på att åka till Fulufjället istället för till Abisko. Det må vara en efterkonstruktion, men det var ett miljösmart val.

Fotad vid Brottbäckstugan, Fulufjället den 26 juni 2017

Bloggar etiketter: , , ,

Idre tur och retur

Trots att semester ger mig mer tid för skådning, så brukar sommarskådning vara lite slö. Alla fåglar har anlänt och vi överraskas inte så ofta. Jag har ändå den fördelen att jag kan gå på tidig semester och hinna med några veckor i juni då det fortfarande sjunger fåglar och det finns lite att upptäcka innan alla fåglar är helt upptagna med sina häckningar.

Därför var det extra kul att bli sådär underbart överraskad så pass sent på säsongen som det är nu, när en nordsångare upptäcktes vid Fulufjället igår. Jag vet att ni som inte ägnar er åt fågelskådning kanske kan tycka att det låter smått otroligt att någon kastar sig i bilen och åker 40 mil för att se en fågel, men då ska det tilläggas att nordsångare normalt sjunger och ses uppe i Abisko nästan 100 mil längre bort än Fulufjället, så i det här fallet var det som om den dykt upp på grannens tomt.

Det första larmet kom redan på morgonen, men Benjamin var inte riktigt på humör och gillar inte riktigt spontana utflykter om det dessutom krävs övernattning. Så det krävdes lite övertalning.

Dessutom hade jag och J redan börjat planera en eventuell tripp ner till västkusten där det skulle blåsa gynnsamma vindar för havsskådning.

Men efter lite velande hit och dit och en hel del övertalning lyckades vi i alla fall bege oss norrut.

Det var en smula glest mellan larmen, men täckningen var nog inte den bästa på platsen, så vi kände egentligen ingen oro, men när vi kom till Särna runt kl 18 så kom larmet vi inte ville ha. Nordsångaren var varken sedd eller hörd på tre timmar.

En dryg halvtimme senare anlände vi till platsen och där gick det en hel del skådare planlöst och letade och ingen hade sett fågeln och flera började ge upp.

Efter en timme på plats började vi också känna tröstlöshet och började så smått planera för natten. Jag har ju en kusin i Idre och hade kontaktat henne om att ses, så vi började röra oss ditåt och tänkte att vi kunde göra ett nytt försök på morgonen.

Täckningen var ju som sagt usel där uppe så vi kom nästan fram till Särna igen innan vi hade täckning och då fick vi larmet vi ville ha. Den sjöng igen, så det var bara att vända.

När vi kom tillbaka så var den återigen tyst och flera med oss som hade åkt iväg och vänt tillbaka gick där och lyssnade efter minsta pip. Strax efter kl 21 så satte den äntligen igång med att locka intensivt innan den sjöng ordentligt en kvart för att sedan ta nattkvist och tystna helt.

Ett riktigt skönt kryss på en fågel som känts en smula ouppnåelig. Den häckar längst upp i norr och när den någon gång upptäcks rastande som t ex på Öland i höstas så brukar den vara riktigt skulkig och svår. Att dessutom få den i Svealand kändes som en dröm. Nu har jag bara fjälluggla kvar sen har jag alla nu häckande fåglar i Sverige.

Planerna på att tälta på Nipfjället och hälsta på Kusinen gick i stöpet, men som tur var fanns det en raststuga alldeles intill platsen där nordsångaren sjöng så vi packade ur vår packning i bilen och gjorde oss redo för att spendera natten på plats.

Ett inte allt för dumt beslut. Jag kanske inte fick så många timmars sömn, men att få vakna av att en nordsångare sjunger utanför fönstret satt inte helt i vägen. Dessutom sjöng den riktigt intensivt på morgonen, vilket den inte gjorde innan läggdags.

Kusinen lyckades vi störa på jobbet innan vi sakta och säkert började röra oss hemåt igen.

Bloggar etiketter: , , ,

Äldre inlägg

© 2017 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑