I slutet av 1900-talet var Västerås en av Sveriges bästa idrottstäder när det gäller lagidrotter, med Bandy, Hockey, Innebandy och Handbolls-lag permanent i högsta serien. Ett fotbollslag som tillhörde topplagen i näst högsta serien och med en säsong i Allsvenskan, men sen dess har det med ett fåtal undantag bara gått utför.
Ishockeyn harvar i mitten av Allsvenskan och inte för att det går så värst mycket bättre för mitt AIK, men jag småler mest när Västeråsare ska snacka hockey och pratar precis som om VIK fortfarande är ett topplag i elitserien.
Handbollen måste jag säga att jag inte bryr mig nämnvärt om, men jag har förstått att Irsta var ett klassiskt lag och framförallt på damsidan var de dominanta. Vad hände sen?
Foto: Nils Gunnar Karlsson – Fotbollens dag 1981
Fotbollen i stan är ju rent löjlig och om man ska ha kurs i föreningsledarskap måste man kunna ha Västeråsfotbollen som ett exempel på hur man inte ska förvalta sina klubbar. Hur i helvete kan man misslyckas att få fram ett bra lag i Sveriges populäraste sport i en stad av Västerås storlek.
Innebandyn hade i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet sitt hjärta i Västmanland med stora framgångar för Tomasgården, men även Katajaset var uppe i högsta serien. Sen blev det en massa intriger och innebandyn i Västmanland klarade inte av övergången från liten kvartersklubbssport till en av landets största sporter. Här hittar vi dock två av de undantagen jag pratade om. VIB lyckades vända trenden och spelar nu i högsta serien, förvisso i botten, men man måste lära sig krypa innan man lär sig gå.
På damsidan har vi ett av Sveriges absolut bästa lag de senaste åren i Rönnby Tigers .
Bandyn, stadens stolthet har ju också gått kräftgång sedan de stora framgångarna på 90-talet, men även de måste ses som ett undantag då de lyckats vända den negativa trenden och står som regerande mästare. Men även om bandy är stort i den här stan så är det en liten skitsport så egentligen är det väl inte märkvärdigare att vara bra i bandy än att vara bra i Boule eller Curling.
I dagens VLT fanns det en intressant insändare med lite allmänna teorier och åsikter om dem. Bland annat tog insändaren upp ett allmänt gnäll på media, där många menar på att VLT:s negativa skriverier skulle göra Västeråsidrotten sämre.
Insändarskribenten som verkade klok tyckte att detta var rent nonsens, men jag skulle nog vilja påstå att media har en viss roll i det hela. Dock inte att de skriver negativt.
I insändaren tas också motivation upp och att spelare och ledare inte ska vara nöjda med att vara stora i Västerås, och det är där jag anser att media faktiskt påverkar.
VLT må vara en lokal tidning, men det är en drake och de har i princip mediemonopol i Västmanland och det är för lätt att bli superstar i Västerås. De skriver stora reportage om spelare och lag som ingen skulle hört talas om om det rörde sig om ett mediokert stockholmslag.
Jag såg samma fenomen i mitt AIK i början av 2000-talet. Fotbollen hade vuxit som publiksport enormt och spelare som kom till AIK blev snabbt kändisar. För halvbra svenska spelares räckte det gott och AIK fick gott om mätta spelare, som peakade sin karriär med att kliva in på Råsunda.
Mitt tips till Västeråsidrotten är att satsa på unga hungriga spelare, gärna från Stockholm, så att de inte bländas och imponeras av den mediala uppmärksamhet VLT bjuder på.
Västerås – Redan på en grusplan nära dig
Andra bloggar: AIK, Bandy, Fotboll, handboll, idrott, innebandy, irsta, Ishockey, ivh Västerås, rönnby tigers, vib, VIK, VSK, VSK-Bandy, VSK-fotboll, Västerås
Gilla
