Etikett: havsörn (sida 1 av 2)

Månadens fåglar – December 2016

När jag kollar i min fältdagbok från december 2016 så ser det glest ut. Bara 5 skådardagar, men trots det var det en ganska händelserik månad med flera fina observationer och upplevelser.

Den andra advent var det dags för den andra upplagan av adventskådning med VOF. Nästa år kan vi klassa det som en tradition. Vi har förvisso kört en exkursion med vintermatning och vinterfågeltema längre, men det var först 2015 vi kallade det adventskådning och plockade med oss glögg och pepparkakor ut i skogen.

Vi började ute vid Skattgården på väg ut mot Tidö och skogsmatningen där. Där tände vi också vår medhavda adventsljusstake. Efter glögg och pepparkakor och lite värme från värdinnans brasa drog vi sedan in mot stan och Notudden där VOF:s offentliga matning besöktes. En trevlig tillställning utan några större överraskningar i fågelväg.

Helgen efter drog Musikhjälpen i gång och som sig bör försöker jag då att mana fler skådare att ansluta sig till Skådarhjälpen. Ett initiativ startat av Pär Lydmark där man under Musikhjälpenveckan + helgen före kör ett nationellt artrally och skänker en krona per art man ser.

Själv satsade jag som vanligt på detta och drog med Benjamin i det hela så båda helgerna vecka 49 och 50 blev det heldagsskådning från min sida. Benjamin var med så mycket han ville.

Dag 1 blev det skådning kring Västerås. Jag besökte matningar och tog det ganska lugnt. Bland annat la jag en hel del tid på att flytta min skogsmatning till ett skogsbryn närmare skolgården. Jag drog ändå in 24 arter.

Dag 2 blev det lite mer åka. Vi började i skogen i Fläckebo norr om Västerås och jobbade oss sedan in mot stan. När vi åkte hem till Z som bor vid Djäkneberget så kom det larm om snösparv vid Hässlö och det blev dagens obs. Vi trasslade verkligen in oss där eftersom vi lovat Felle att hämta henne från fotbollsträningen och samtidigt hade vi lovat en annan skådare att plocka upp honom, men hon behövde bara vänta 20 min på oss i snöovädret, så det är förhoppningsvis glömt redan.

Dag 3 (lördag helg 2) Nu fick jag ingen med mig så jag drog ensam upp på skogsvägar förbi Öjesjöbrännan via Ramnäs och hem till mina föräldrar i Kolbäck. En hel del nya arter för rallyt blev det. Bäst var en kungsörn och en järpe, men att hitta stenknäck och bofink på mammas matning var också kul.

Dag 4 drog Z och jag till Lindesberg där en sibirisk järnsparv setts under veckan. Lördagen där hade tydligen varit lite kaotisk med många tillresta och skygga fåglar som följd. Söndagen var det mindre folk men någon sibjärn såg vi inte på lång tid. När vi började frysa om fötterna larmades den från andra sidan av kvarteret så vi gick dit och fick se den sitta i toppen av ett äppelträd och sjunga. En oväntad obs.
Vägen till och från Lindesberg gav också ganska bra utdelning i form av knipor, orre, mm. Sen avslutade vi hemma i Västerås med lite trutskådning.

Det sista vi gjorde under december var att fira att Benjamin under året kommit upp i 300X och det gjorde vi i Birdsafari Swedens örnkoja på Öjesjöbrännan.

Minst 6 havsörnar och 3 kungsörnar kunde vi se och mot slutet blev de nyckfulla fåglarna tillräckligt modiga för att komma nära och bjuda oss på ett riktigt fint skådespel, med slagsmål, matstöld och vilda jakter.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 62
Benjamin: 42

Antal X

Jag: 0
Benjamin 0

Antal årskryss

Jag: 1
Benjamin: 0

Minnesvärda observationer
  • En dag i örnkoja
  • Sibirisk järnsparv i Västmanland (sjungandes)

Bloggar etiketter: , , , ,

En dag i Örnkoja

Benjamin har länge velat göra ett besök i en  örnkoja eller ett örngömsle. Själv har jag däremot varit en smula skeptisk. Mest för att jag inte riktigt lockats av tanken att låsa in mig i en trång koja en hel dag, trots att man får se örn på riktigt nära håll. Man måste nämligen gå in i kojan innan solen går upp och får inte lämna den förrän solen gått ner igen.

I alla fall lovade jag honom att om han fixade 300 X innan han fyllde tolv så skulle han få en dag i en örnkoja som present. Eftersom han fixade det med god marginal (11 år och två månade lite drygt var han när han hängde in tajgablåstjärten.) så var det bara att välja ett passande datum.

Mellandagarna passade utmärkt. Jullov från skolan och solen är inte uppe så länge, så jag bokade in den 29/12 i Birdsafari Swedens örnkoja på en myr i Svartådalen. En ganska nybyggd koja eftersom den gamla strök med i skogsbranden 2014.

Eftersom jag själv erbjudit mig att ta med mig kött till åteln och vägarna inte riktigt var att lita på så skaffade vi oss god marginal för att komma in i kojan i tid, så nästan exakt kl 07.00 kunde vi kliva in i kojan och göra oss redo.

Sen var det bara att sätta igång med att vänta och vänta och vänta. Benjamin som är något klokare än sin far hade laddat ned en film på sin surfplatta och ägnade tiden åt att se på den.

Själv drack jag kaffe och satt på helspänn och lyssnade efter ljud och försökte urskilja något i skumljuset ute på mossen.

07:59 hörde det första livstecknet i form av en kraxande kråka och nu börjar det också gå att se lite bättre ut över mossen. Strax därefter drar en örn in över mossen och landar någonstans långt bort.

Ytterligare några minuter senare drar två örnar förbi norrut och nu börjar ljuset bli så bra att vi kan se korparna som samlats längst ut på mossen. Ett tjugotal som mest ser ut att bevaka varandra. Örnen som landat tidigare hittas till slut sittandes ensam med några korpar hoppandes runt på behörigt avstånd.

När klockan blir 9 blir det riktig fart och en ung och en gammal kungsörn flyger förbi på riktigt nära håll. Den unga slår sig ner i en tall inte långt från kojan och den gamla försvinner bakom oss. Samtidigt kommer också en ung havsörn förbi och slår sig ned i en torrtall.

Fram till klockan 11 är det ganska bra rörelse. Flera örnar, både kungs- och havsörn rör sig runt mossen och korparna håller koll på sig själva och örnarna. Men från 11 och fram till 12 är det stiltje. Bara ett fåtal korpar är kvar på mossen och det enda som varit framme på åteln under dagen är en nötskrika.

Mellan 12 och 13 är det lite mer aktivitet, men mest förbiflygande örnar och korparna håller mest till i andra änden av mossen. Fortfarande ingen örn som kommit fram till åteln, men en ung kungsörn tar för sig av något gammalt ben längre ut på mossen och jag får min första bild på en kungsörn. I en talldunge till höger om kojan slår sig två havsörnar ner och de verkar ha hittat något där. En av dem kommer fram lite närmre och vi kan fota och filma den, men fortfarande ingenting framme vid den dagsfärska åteln.

Runt 14 kommer så en yngre kungsörn mot oss målmedvetet och drar några lovar och landar riktigt nära. Det ser ut som om den verkar ha siktet inställt på åteln och vi sitter som på nålar. Den sitter säkert bara några minuter men det känns som en halvtimme innan den fäller upp sina vingar och flyger mot oss och landar på tortallen där vi lagt köttet.

Resten av dagen blir det sedan riktig action. Kungsörnen sitter ganska länge själv och äter innan två unga havsörnar landar strax intill och sitter och tittar på medan den tuffare kungsörnen äter i lugn och ro.

Efter lite kraftsamlande börjar en av havsörnarna burra upp sig och närma sig maten och vi förväntar oss lite slagsmål, men kungsörnen hade nog fått i sig tillräckligt för den gav sig utan strid och flög iväg.

Nu blev det desto roligare för trots att havsörnarna gjort gemensam sak med att köra bort kungsörnen så hade de en intern hackordning och den kaxigaste av dem var inte alls intresserad av att dela med sig. Trots att det fanns mat så att det räckte till båda och lite till.

Efter ytterligare några minuter fick de sällskap av en vuxen havsörn och nu trodde vi att det skulle bli bråk igen, men den satt mest lugnt och tittade på när de unga kivades och åt.

Kanske var det en förälder till de båda årsgamla ungfåglarna, för när ytterligare en vuxen örn gjorde entré på mossen så blev det fart på den och den nya örnen jagades bort trots ivriga försök att komma fram. Den gjorde till och med ett försök att sno åt sig en bit kött, men misslyckades. En tredje vuxen havsörn kom också till mossen och hjälpte till att köra bort den och när de yngre ätit färdigt kom de två äldre fram och tog några bitar innan också de försvann. Så nog kändes det som att det rörde sig om en familj.

Totalt är vi säkra på att vi sett 6 havsörnar och 3 kungsörnar, 5 havsörnar var där samtidigt, men eftersom det är relativt enkelt att åldersbestämma havsörnar kan vi lägga till ytterligare en örn som var där tidigare.

Kungsörnarna trodde vi var två. En äldre och en yngre, men när vi gick igenom bilderna så kunde vi konstatera att det var tre. En vuxen, en årsgammal och en 2k eller 3k (bilden).

Strax innan 4 var det mörkt och tomt på mossen och vi begav oss därifrån. På vägen hem ädelkryssade Benjamin tjäder, så det blev en riktigt lyckad dag trots att det runt lunchtid kändes misslyckat.

Benjamin sammanfattade det hela ganska bra. Riktigt häftigt, men jag vill inte göra om det.

Att hyra en örnkoja är något jag kan rekommendera den som är riktigt intresserad av fåglar och/eller riktigt fotointresserad. Den mesta tiden går åt till att vänta, vänta och vänta, men har man tålamod och intresse så är det värt all väntan.

Bloggar etiketter: , , , ,

Fåglar jag fotat – Havsörn

Jag skulle kunna ljuga och påstå att jag valt den här bilden av pedagogiska skäl. Det är så här man oftast ser havsörnar. Eller som en relativt liten prick högt uppe i det blå. Men det vore inte ärligt. Jag har inga bättre bilder på havsörn.

havsorn

Fotat på Granfjärden utanför Västerås den 2/2 2013.

Bloggar etiketter: , ,

Morgonskådning med örnräkning

Idag stod jag inte ut längre utan trotsade skitvädret vi haft den senaste veckan och åkte ut mot Trådarängarna öster om Västerås. Just den lokalen passade ypperligt idag. Där brukar det rasta en hel del gäss och andra trevliga vårfåglar som tofsvipor och lärkor. Dessutom hade jag lovat damerna i Rapphönan-Västerås att svänga förbi Gäddeholm med en beach-flagga till deras örnräkning som började kl 10. Mer än ett par timmar skulle jag nog ändå inte orka skåda i det här tråkvädret.

Jag hade inga större förväntningar, men nog borde väl någon lärka eller kanske en skogsduva kunna flyga förbi. Eller kanske några bläsgäss eller spetsbergsgäss bland grågässen.

Ack så ja bedrog mig. Ett femtiotal grågäss huserade på ängarna och i övrigt var det ganska lugnt. Jag lyckades hitta en liten starflock och en något större flock med björktrast. En varfågel spanade över vasshavet och en dubbeltrast kraxade vid parkeringen.

havsörn2

Foto: Wikipedia

Desto roligare var det att komma ut till Gäddeholms småbåtshamn och spana efter örnar. En ungfågel var redan upptäckt i en trädtopp på andra sidan hässlösundet när jag kom dit. Jag skulle ju bara dit med en flagga, men när jag väl var där så hjälpte jag gärna till att spana. Ganska snart hittade vi fler örnar och som mest hade vi 8 örnar synliga runt om oss på isen och i trädtoppar runt ridöfjärden.

Under de två timmar vi skulle hålla koll, så kunde vi se havsörn hela tiden. Någonstans mellan 8-12 individer skulle jag tro att vi såg.

Hade sikten varit bättre skulle jag tro att vi sett fler, då träden på andra sidan fjärden låg insvepta i ett tjockt lager dis i princip hela tiden och fler örnar försvann spårlöst, samtidigt som några dök upp från ingenstans.

Bloggar etiketter: , , , ,

Rovfågelexkursion

I flera år hade Västmanlands Ornitologiska Förening en uppskattad exkursion där vi åkte runt i slättlandskapet runt Västerås och spanade efter övervintrande rovfåglar. I och med att exkursionsledaren för den turen klev av sina uppdrag så har vi också under ett antal år gjort annat under februari. Bland annat har vi åkt till Gästrikland och tittat på lavskrikor. Många har dock efterfrågat rovfågelturen så i år la jag som exkursions och programansvarig i föreningen återigen in den som en punkt i vårt program, med mig själv som ledare.

fjällvråk

Under janunari började jag dock känna mig en smula orolig. Jag såg nämligen inte så mycket rovfågel. Om det berodde på att jag själv var ute mindre, eller om det är färre övervintrande rovfåglar i år låter jag vara osagt. Men det är också ganska glest mellan rapporterna på artportalen. Jag tog då kontakt med en bekant som känner till ännu fler lokaler än vad jag gör och bad honom hjälpa till.

10 anmälda deltagare på Facebook och någon som anmält sig via mail några dagar innan gjorde att jag räknade med 10-12 deltagare. Men de sista dagarna droppade fler och fler deltagare in och när vi stod på parkeringen vid Vallby Friluftsmuseum i går morse var vi 17 deltagare. Riktigt kul med stort intresse.
Som jämförelse genomförde Stockholms Ornitologiska Förening också en exkursion i går. De hade 31 deltagare, men det bor 10 gånger fler människor i Stockholm än i Västmanland.

Vädret var en smula lynningt, med vind och snöfall så vi var lite osäkra på vart vi skulle bege oss för bästa skådning. En blåsig och snöyrande slätt skulle inte ge så mycket njutning. Men innan vi kommit iväg så slutade det snöa. Vi gav oss iväg mot Tortuna och Bocksjön. Vägen dit fick efter lite konfererande bli en omväg vilket gav utdelning. En fjällvråk på var sida Tortuna och sen ytterligare två fjällvråkar vid Bocksjön norr om Tortuna.

bocksjön
Foto: Christina Bredin

Vi åkte sedan sakta runt Hedensbergsslätten och vid Hedensberg hittades också en Ormvråk.

Nu började vinden göra sig påmind och våra magar började bli sugna på kaffe. Vi bestämde oss för att åka mot Frövisjön, där vi i lä av en dunge kunde sitta på bänkarna nedanför Skultuna naturklubbs stufga och fika och skåda.

En havsörn och några korpar fick vi se, men annars var det ganska lugnt där.

Vädret blev bara bättre och bättre och efter fikat drog vi in i skultunaskogarna och spanade efter lappuggla. Någon uggla hittade vi inte, men väl 2 havsörnar och sedan avslutade vi exkursionen vid en skogsmatning i närheten.

 

Bloggar etiketter: , , ,

En fågeldag i bilder

Benjamin ville inte följa med mig ut och titta på fågel idag, så jag beslöt att ge mig ut i skogen och leta tjäderspår.

Det första jag möttes av när jag öppnade dörren var ett skarpt välbekant läte från grannens körsbärsträd.

Stenknäck

En vacker stenknäck med vårblå näbb.

Väl ute i skogen lyckades jag först stöta en tjäderhöna och det fanns inte en möjlighet att hinna med att fota. Jag kollade upp det natträd jag hittade förra året, men det var rent under det och under alla andra träd runt omkring.

Strax därefter råkade jag stöta tjäder nummer två. En ståtlig tupp som lyfte bara några meter ifrån mig med ett väldigt brak. Inte heller denna gång fanns tid att fota. Nu hörde jag dessutom orrspel i fjärran och skrotade runt på skogsvägar och stigar en stund. När jag kom tillbaka till den troliga spelplatsen tog jag återigen en lov för att att söka natträd, men utan framgång. Hönan jag såg tidigare syntes flygande denna gång.

Som kompensation för uteblivna tjäderbilder så fick jag i alla fall en sjungande gärdsmyg på bild.

gärdsmyg

Nu drog jag vidare mot en annan känd lekplats för tjädrar och det första jag fick syn på när jag svängde in på skogsvägen mot platsen var en tjäder. En ganska lugn och harmonisk tupp som diskret drog sig undan in i skogen.

tjäder_a

 

Ett omkullvält träd satte sedan stopp för vidare färd in på skogsvägen så det blev till att knata vidare en bit till fots, vilket egentligen är bättre, då hör och ser man så mycket mer. Ingen mer tjäder, men en del spillning på vägen hittade jag i alla fall, så här finns det nog fler tuppar. Tiden började tryta och ungarna skulle ha mat hemma, så jag avbröt och åkte hem.

Inga direkta spelspår av tjäder hittade, men det fanns fågel på plats vid lokalerna jag ville kolla upp vilket var ett mycket gott tecken.

Hemma lovade jag barnen mat på stan om jag fick börja med att hitta en forsärla. Återigen klev vi ut genom dörren och möttes av en intressant fågel. Den här gången var det två havsörnar som cirklade över oss.

havsörn

Blott andra gången vi ser havsörn från tomten och dessa två låg länge i skruv ovanför oss, så det dröjde innan vi begav oss mot falkenbergska kvarnen och forsärlan.

Där fick jag inte längre behålla min kamera, så bilden på forsärlehanen nedan är Benjamins.

forsärla

 

Lite senare hittade vi också en hona, så förhoppningsvis blir det små forsärlor snart.

Bloggar etiketter: , , , ,

Ni vet inte vad ni missar…

…just nu. Alla ni som inte är fågelintresserade.

Nu när våren kommer och flyttfåglarna kommer tillbaka är det som julafton för oss med ornitologiska ambitioner.

Det är så här det måste kännas att vara shopaholic när det blir tokrea. Det är ljust flera timmar efter att man kommer hem från jobbet och var man än åker ut så ser man något nytt. I bästa fall helt nytt, men i alla fall för året. När man läser rapporter på Svalan så inser man att de ljusa timmarna ändå inte räcker till. Hökuggla utanför Skultuna, Sjöorrar i Strömsholm, Ramnäs och Fagersta, Fjällgäss i Hjälstaviken, Bergand och Gråhakedopping i Frövisjön, Lappugglor lite här och var.

Jag slängde iväg en stänkare på Facebook om att jag skulle ut och undrade om någon ville följa och fick svar från Z som gärna följde. Vi började med Hökugglan vid Römyran utanför Skultuna och det började bra med en vacker ormvråk redan på vägen ut. Väl ute vid hygget blev vi kvar rätt länge och glömde nästan bort Frövisjön. Jag skulle ju hinna hämta Felle efter fotbollsträningen så vi hade inte all tid i världen.

På väg mot frövisjön lyckades vi nästan köra på en Sparvhök och framme vid sjön såg vi Ormvråk nr 2 för dagen. När vi klev ur bilen och riggade våra kikare dansade två Bruna Kärrhökar för oss och strax därefter hittade Z en Blå Kärrhökshona som jagade i starndkanten. Vi glömde nästan bort att leta efter doppingarna vi kommit dit för, men Blåhöken hjälpte oss att bli påminda av det genom att skrämma ut änder och andra mindre fåglar längs med strandkanten när hon jagade.

Vi spanade av hela sjön med vissa problem i de västra delarna där vi hade motljus, Bergandshona, Stjärtandshane, Salskrake och ett par Snatteränder hittade vi, men ingen Gråhakedopping och inga Svarthakar. Till slut dök den som vanligt bara upp. Gråhaken. Kvällen avslutades sedan med en uppvisning av en äldre Havsörn som gjorde några lovar över sjön och det såg ett tag riktigt hoppingivande ut för att få bevittna en lyckad jakt från örnens sida, men hen fick vända åter över skogen med oförrättat ärende.

Hur mycket vi än ville stanna så var jag tvungen att hämta Felle så Småskraken och Brunanden och får vänta till nästa gång.

 

Bloggar etiketter: , , ,

Min första Kungsörn

Kungsörn

Det är något speciellt med örnar. De är inte de vackraste fåglarna men de är alltid majestätiska och rör sig med stor värdighet. Havsörn som vi har ganska gott om här i Mälardalen fortsätter trots otaliga observationer att imponera på mig och de kan vara behållningen under en fågeltur trots att man under samma tur kanske sett något mer sällsynt.

Kungsörnen däremot är inte alls lika vanlig, men mycket vackrare än sin större kusin. Jag har länge sett fram emot att få se en Kungsörn men det har tyvärr inte blivit så och efterhand har man börjat bygga upp förväntningar på mötet med sin första Kungsörn.

Det skulle vara majestätiskt och en stor naturupplevelse. Inte som mitt första möte med Havsörnen vid Ågestasjön söder om Stockholm. Någon fick syn på den och pekade att där kom det en Havsörn. Jag fick syn på den i min något klena kikare och sen försvann den bakom träden. Jag hade sett en Havsörn, men jag hade inte fått någon upplevelse. Det tog många år innan jag fick någon riktig Havsörnsupplevelse. En gammal fågel som kom på låg höjd över träden strax intill fågeltornet vid Asköviken.

Nu har jag sett en Kungsörn och det blev lite mer upplevelse än min första Havsörn, men trots allt lite antiklimax i alla fall. Vi såg den från bilen i Söndags och jag tog fel och trodde att det var en Havsörn som kom glidande längs med E4 norr om Örnsköldsvik. Visst var det en fin upplevelse som tog slut på tok för snabbt, men det var långt senare på kvällen efter lite efterforskningar om ålder och teckning som jag konstaterade att det faktiskt rörde sig om en Kungsörn så nu är jag lite besviken på mig själv. Stjärten borde ha fått klockor att ringa, men jag försvara mig med att jag är en smula defensiv i artbestämningen när Lilleman är med. Bara minsta antydan att det skulle vara en specifik art kan lätt bli en spikning från hans sida och sen kan det ta tid att förklara att man tagit fel.

Nu har jag i alla fall sett en Kungsörn och ser fram emot att få uppleva en snart.

Bloggar etiketter: , ,

Kanske en Kungsörn

Jag och Gidde var på en trevlig Rovfågeltur med VOF igår, trots att det inte blev så mycket Rovfågel. En Havsörn och en Fjällvråk blev det. Sen lyckades vi hitta Strömstarar och Varfågel i Svanå samt Nötkråka och de gamla vanliga mesarna vid Skillbergs vintermatning.

Havsörn

Jag hade lovat Lilleman att ta med honom vid ett senare tillfälle eftersom jag var en smula tveksam på om han skulle orka med en heldag. Därför tog vi ungefär samma runda idag och lyckades faktiskt en smula bättre. Fjällvråk och Havsörn (Bilden ovan) vid Bocksjön och ytterligare en Örn uppe vid Skillberg. Den Örnen flög över vägen när vi satt i bilen så det gick ganska snabbt men jag tror faktiskt att det var en Kungsörn denna gången. Lite för tveksam obs dock så det krysset får vänta lite.

Lilleman kryssade i alla fall Fjällvråken och det gjorde nog Flisan också men hon bryr sig inte så mycket om det där med kryss.

På vägen hem mötte vi ett riktigt ägghuvud som körde på fel sida mitträcket. Hur lyckas man med det?

 

Bloggar etiketter: , , , ,

Havsörnsspaning

image

Lilleman och vän spejar efter havsörn ute vid asköviken.

En har vi sett än så länge.

Bloggar etiketter: , ,

Äldre inlägg

© 2019 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑