Etikett: järpe

Skogsfågeldag

Idag började påsklovet på riktigt och jag tog sovmorgon för att sedan bege mig direkt ut i skogen. Tjäder och andra skogshöns stod på programmet.

Toftsjön och skogarna runt den har intresserat mig utan att jag gjort något besök. Den ligger ganska otiltgängligt till, så det rör sig inte om några blixtvisiter på väg hem från jobbet.

Runt själva sjön kändes inte skogen så tjädrig. Några gräsänder i sjön, sjungande mesar, bofinkar, järnsparv, gärdsmyg, rödhakar och en gammal havsörn som svävade uppe i skyn.

Nu tog jag bilen vidare så långt vägen gickk, till Skommarmossen. Där såg skogen mer lovande ut och det första som hände när jag klev ur bilen var att jag skrämde upp två orrtuppar. Även om skogen såg lovande ut så var det samma som nere vid sjön. En järnsparv fångade dock mitt intresse, eftersom den satt i en gran alldeles intill mig och sjöng. Här fanns läge att fånga denna anonyma lilla fågel på bild. Men den höll sig gömd och flög sedan iväg.

Nu fick det vara. Jag drog vidare till en annan plats, där jag haft tjäder förr och där man vet att det finns en gammal spelplats. Det var ganska ont om spår i form av spillning i vägkanten som man annars brukar hitta. Men en flock ängspiplärkor rastade på ett hygge. När jag fortsatte skogsvägen norrut med vinden i helt rätt riktning för mig så träffade jag på denna krabat.

mickel

Han jagade smågnagare i dikeskanten och jag kunde följa honom i smyg ett bra tag. Väl framme vid vägens ände så stötte jag två järpar som födosökte i kanten av vändplanen. Jobbig art att få in på årslistan, så det var kul.

På vägen tillbaka hittade jag så äntligen en tjäder. En tupp som flugit upp i ett lärkträd. För långt avstånd för att fotas, men ståtlig var den.

Sen gav jag mig på att leta spår, och hittade till slut ett träd med en rejäl spillningshög under sig. Här hade det definitivt suttit en tjäder och kalasat en längre stund.

Innan jag klev in i bilen så lyckades jag också höra en skogssnäppa.

En lång dag i skogen, med skapligt resultat. Alla i Västmanland förekommande skogshöns på en och samma dag.

Bloggar etiketter: , , , ,

Fågelåret 2012 – Juni

Jag inser nu att jag måste snabba på lite om jag ska hinna sammanfatta hela fågelåret innan jul så jag fortsätter redan nu.

Juni månad startades för min del med minusgrader och snö i Grövelsjöfjällen. Jag och Lilleman hade följt med Farfar och en bekant som skulle upp och ordna lite inför ett scoutläger.

Första morgonen den 1/6 bjöd på flera minusgrader och jag vaknade före 5. Istället för att somna om klädde jag på mig och gav mig ut på en morgonpromenad. En märklig känsla att lyssna på lövsångare till ljudet av knastrande rimfrost där jag gick över myrar bland fjällbjörk.

Ripor som jag hoppats en smula på lös med sin frånvaro men en orrhöna lyckades jag stöta. Efter ett tag hörde jag också något intressant en bit bort på en myr och fick också bekanta mig närmare med Lavskrikor som var precis så där orädda som bara lavskrikor kan vara.

lavskrika

Vi återvände till Grövelsjön en månad senare, men det berättar jag om i nästa inlägg.

Hemma i Västerås fortsatte mina kvällspromenader vid Hässlö och så for jag omkring och lyssnade på nattfåglar. En Busksångare vid Ekeborg (i första 90-graderskurvan på tidövägen) drog till sig min och många andras uppmärksamhet och det blev några kvällar väntandes för att regnet skulle avta.

Jag gjorde också ett tappert försök att få höra en hornuggla genom att två nätter i rad stå vid en granplantering i hällande regn, men någon hornuggla fick jag inte lägga till på min lista.

Ett av det roligaste fågelminnen från Juni var när Lilleman kryssade kornknarr i samband med en av Felles fotbollsmatcher. Själv kryssade jag samma art i maj, men jag glömde nog att skriva om den turen i majinlägget. Kornknarr, kärrsångare och nattskära på samma nattliga utflykt. Snacka om att Maj var en händelserik månad när man missar en sådan kväll.

Det blev en hel del kvällsturer och vi hittade jordugglor lite här och var, och en kväll när jag var ute riktigt sent och for omkring på småvägar där jag först på egen hand hittar en flodsångare och en stund senare flyger en fågel upp framför bilen. Jag trodde först inte att det var sant. En järpe.

Så mycket mer hände väl inte i Juni. Lilleman kryssade Strandskata kring midsommar och vi besökte Norsa fågeltorn (plattform) för första gången.

En sammanfattning i siffror

Antal rapporterade arter

Jag: 75
Lilleman: 36

Antal X

Jag: 2 (Järpe och Busksångare)
Lilleman: 6 (Lavskrika, Kornknarr, Strandskata, Morkulla, Kärrsångare, Kärrsnäppa)

Antal årskryss

Jag: 8
Lilleman: 9

Minnesvärda observationer

  • Lavskrika på nära håll
  • Järpe
  • Lilleman kryssar konrknarr
  • Jordugglor överallt

Månadens dip

Kolymasnäppan som flög iväg när jag satt i bilen

Bloggar etiketter: , , ,

En lyckad kväll

När dagen bjöd på regn och gråväder som fick en att vilja gå i idé, så bjöd kvällen på desto bättre väder och trevliga överraskningar.

Det började med att Felles lag äntligen lyckades ta en poäng och med lite mer skärpa framför mål och ännu mer skottvilja från tjejerna skulle de ha vunnit. Ett stort steg framåt och riktigt kul att se.

Efter matchen skjutsade jag hem familjen och drog iväg till Frövisjön. Där var det mesta sig likt sen jag var där sist, med den skillnaden att jag idag lyckades hitta Sångsvanens ungar och ett Tranpar med två ungar. Lyckade häckningar är alltid kul. Gråhakedoppingen visade dock inga tecken på att ha smått, men det har ju växt upp en hel del där de började bygga sitt bo så vad som döljs i vassen vet man inte.

Efter Frövisjön for jag vidare ut mot skogarna mellan Skultuna och Surahammar. Mest för att få en trevlig biltur och med förhoppningar om lite större vilt än fåglar. Det började bra med en fin Kronhjort strax norr om Slagårda innan jag kommit in i skogen. Ytterligare en bit norrut inne i Skogen fick jag syn på en fin Älg som jag stannade för att fotografera.

Älg

Bilden blev inte så mycket att hurra över, men när jag drog ner rutan för att fota den, så hörde jag något som var lite mer spännande. En flodsångare sjöng i närheten. En flodsångare som jag inte sett rapporterad innan. Kul att bli upptäckare till en lite ovanligare fågel tyckte jag, tills jag kom hem och skulle rapportera in den, då upptäckte jag att den upptäckts natten innan av två för mig välbekanta skådare. Svårt att vara först när de två är i farten.

Nåja jag fortsatte norrut och strax innan jag kom till Bovallen, på gränsen mellan Västerås och Surahammars kommuner så flög en fågel upp framför bilen. En hönsfågel var det och det var inte en Tjäder. För det var den allt för liten.

Markant mindre än en ringduva var min bedömning där den flög framför bilen i c:a 50 meter innan den tog sin tillflykt till skogen. Hjärtat slog frivolter och även om jag fick god tid på mig att artbestämma den var jag tvungen att stanna bilen och slå i Fågelguiden. Jag var ganska säker på min sak, men solen hade gått ned och ljuset var inte det bästa. Det jag var mest fundersam över var storleken på en Orrhöna. Jodå, de är som en ringduva ungefär och lite därtill.

Det var en Järpe som suttit där intill vägen och blivit uppskrämd av min bil. Ett helt oväntat kryss fick avsluta min dag.

Bloggar etiketter: , ,

Den vilda jakten efter järpen

Att besluta sig för att åka ut och leta efter järpe i skogen dagen efter valborgsmässoafton var nog inte det mest igenomtänkta jag gjort. Uppe sent och sen kliva upp halv 5 för att göra sig i ordning för en morgon och förmiddag i skogen var allt annat än roligt. Men det gick över ganska snabbt när man väl kom ut.

Första stoppet blev vid Nygård mellan Skultuna och Ramnäs. Orrspel på en mosse bakom oss, trädlärka, enkelbeckasin, skogssnäppa och årets första busksskvätta,

…men ingen järpe.

Nåja vi hade gott om tid på oss och detta var inte något av de bästa ställena vi blivit tipsade om.

Nästa stopp blev Lövkärret ännu längre in i de djupa skogarna. Här fick vi en kanonobs på tjäder. Två tuppar och två hönor. Årets första svartvita flugsnappare och ett tio-tal trädpiplärkor.

…men ingen järpe.

Tjäder

Vi kör vidare mot Ramnäs och vänder sedan åt nordost och styr kosan mot Fläckeboskogarna. Här är jag inte helt hundra på vart nästa stopp blir för mitt minne sviker mig en smula bland alla skogsvägar vi testade.  Vi stannade i alla fall vid Öjesjön och på ett icke namngivet ställe mitt på en skogsväg. Jag börjar med att redogöra för det första stället som vi hade fått tips om som ett riktigt bra järpställe.

Vi kliver ur bilen och spelar lite järpljud för att locka fram den skygga lilla rackaren. Efter en kort tids lockande händer det saker, men det som händer går så snabbt att vi knappt hinner fatta vad som händer. En fågel i kajstorlek springer eller flyger lågt över vägen 50 meter bort. Var det en järpe? Först är vi bara förvånade, sen är vi helt övertygade för att sedan bli mer tveksamma. Allt tyder på att det var en järpe men ingen av oss har några tidigare erfarenheter av fågeln så vi beslutar oss för…

…ingen järpe.

Vidare upp mot Öjesjön där vi stannade till för att se om vi kunde få in årets första Storlom och visst fick vi det. Årskryss nummer 3 för oss båda.

…men ingen järpe

Sen gav vi oss verkligen ut på skogsvägar som inte direkt var anpassade för en vanlig Volvo, men fram kom vi och tjädrar fick vi se…

…men ingen järpe

Längre och längre in i skogen for vi och vid Lissjön började en varningslampa lysa på bilen. Undrar just hur vi skulle lyckas få dit en bärgare om vi behövde det? Nåja. Kort paus för frukost och kaffe sen var bilen kall igen. Kricka och Knipa simmade i Lissjön…

…men ingen järpe

Nu var vi verkligen ute i tassemarkerna och mossarna avlöste varandra. Myckelmossen, Vattmossen, Kullmossen, Kärrgångsmossen, Kronmossen och Högmossen. Vi fortsatte att hitta tjädrar överallt.

…men ingen järpe

Efter Högmossen vände vi hem igen och stötte givetvis på en tjäder igen. En höna som gick helt orädd på vägen framför oss. Vi rullade sakta mot henne och fotograferade för glatta livet när vi plötsligt hörde den höga tonen vi ville höra.

Järpe?

Fram med telefonen och spela upp järpljudet igen för att se om vi fick svar. Inget svar, men jag var lika övertygad som vid det tidigare stoppet där vi såg något flyga eller springa över vägen. Ganska snabbt blev jag lika osäker som då, och lika snabbt slog det oss att ingen av oss hade mött en järpe tidigare.

äh vafan

…ingen järpe

Vi får ta nya tag någon annan gång och då åka raka spåret till de ställen vi hade närkontakt idag.

Trots att vi missade järpen så måste förmiddagen och morgonen ses som en riktigt lyckad fågelexkursion. 3 årskryss. Buskskvätta, Svartvit Flugsnappare och Storlom. 8 tjädrar av två personer som sammanlagt sett 6 tjädrar tidigare i hela sina liv.

Som ytterligare plåster på såren fick jag senare under kvällen ett kryss då jag äntligen fick se en Ägretthäger i Asköviken. Ingen kanonobs direkt. Jag visste att den fanns där och höll ögonen på något vitt på andra sidan viken när vi närmade oss tornet. Då lyfter den och jag springer som en galning mot tornet för att se var den tar vägen. Den flyger över hela viken och landar i det stora vasshavet mellan tornet och Lövstagömslet.  Benjamin och Felicia som är med missar den, men jag fick den. Resten av tiden håller jag alltid minst ett öga mot vassen, men den valde att stanna väl dold tills vi gav upp och gick hem.

Bloggar etiketter: , , ,

© 2017 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑