Etikett: Tretåig Hackspett

Händelserik vårhelg

Det blev en hel del skådning i helgen. Efter att ha kämpat ganska hårt mot vintern så tog våren rejäl fart just nu i helgen.

För min del var det först en exkursion till Hälleskogsbrännan som gällde. En på förhand populär utflykt, med 30 anmälda deltagare. Jag hade fått kalla in en extra ledare så vi kunde dela upp oss i två mindre grupper.

Tretåig hackspett var dragplåstret, men många var också intresserade av själva området och ledarna jag anlitat var båda väl bevandrade och kunde berätta mycket om hela det branddrabbade området, både i och utanför naturreservatet. Dessutom var det just de två som inventerat hackspettarna i området.

För vår del började det riktigt bra, med att vi upptäckte en lappuggla som satt intill vägen upp mot Ramnäs. Den sitter dessutom fortfarande kvar och har glatt en hel del fotografer och förbipasserande hela helgen.

Hälleskogsbrännan

Det var inga större problem att hitta tretåig hackspett och spillkråka. För den ena gruppen blev det dessutom riktig närkontakt och fototillfälle. Gruppen jag följde fick nöja oss med ett relativt intensivt trummande. På ett ställe i tre väderstreck.

Efter att hackspettarna slutat trumma så fikade vi och drog vidare ner mot Svartådalen för att spana efter gäss och svanar som nu rastar i tusental på åkrar och översvämningsområden längs med hela Svartån. Vi avslutade vid Frövisjön och en hel del årskryss hängdes in för mig, Benjamin och flera av de som följde oss.

De mindre sångsvanarna som setts vid Frövisjön och Nötmyran missade vi dock, men söndagen var också ledig och det fanns goda möjligheter att hitta dem då.
På söndagen tog jag trots det sovmorgon och ägnade dagen åt lite enkla familjeutflykter med fika och lite spaning från bilen. Lappugglan satt t ex kvar vid Lillhäradsmasten.

Mot eftermiddagen åkte jag ut själv och tillbringade en dryg timme vid Frövisjön innan jag hittade de mindre sångsvanarna. Under tiden jag scannat av sjön med min kikare lyckades jag hitta en råka och några krickor också.
De mindre sångsvanarna var nog inte vid sjön när jag kom, för strax efter ett ganska stort inflog från åkrarna öster om sjön så hittade jag dem ganska snabbt.

Innan det mörknade ville jag upp i Skultunaskogarna och försöka hitta en slaguggla jag sett födosöka tidigare. Jag hittade inte den, men väl en liten familjegrupp vildsvin.

Vildsvin

Ljuset var inte det bästa på det avståndet, men helt ok för min första bild på dessa ljusskygga djur. En sugga med tre kultingar och ytterligare 3 (troligtvis fjolårsungar) gick och bökade på en åker utan att märka min närvaro.

Nu drog jag söderut igen för att invänta mörkret och hoppas på lite ropande ugglor. En sjungande taltrast och en morkulla hörde jag, men ugglorna var precis som tidigare väldigt tysta. Kanske, kanske hörde jag en kattuggla på långt håll, men avståndet var för långt och störande ljud från en närliggande väg gjorde att det fick vara.

Sakta men säkert åkte jag norrut och hamnade till slut vid fälten där jag såg vildsvinen. Hornuggla och slaguggla var det jag hoppades på. En trolig hornuggla i ett litet träd intill vägen, men jag upptäckte den för sent och när jag stannade för att backa tillbaka var den borta.

När jag precis tänkte ge upp och åka hem så ropade dock slagugglan till två gånger för att sedan tystna.

Bäst förutsättningar för ugglor i Västerås denna vår verkar vara i kulturmark. Åkrar inägor och i den klassiska mälardalsmarken där kattugglor ropar.

Ikväll blir det till att fortsätta att rekognosera olika alternativ och rutter inför påskdagens uggleexkursion då jag gärna vill leverera lite ugglor till mina deltagare.

Bloggar etiketter: , , , ,

Ingen gråspett idag heller

Jag skrev igår att jag skulle ta nya tag nästa år, men igår kväll tyckte Benjamin att vi kunde åka ut en sväng idag, så vi gjorde ett nytt försök på gråspett och lite annat kul.

Bodens skjutfält är fullt av matningar så en runda där skulle passa bra för Benjamin som inte ville ut och gå för mycket. Gårdagens runda funkade bra även om den inte gav någon gråspett då, men idag var det mildare och mer fart på fåglarna.

Nötkråka, större hackspett och en massa mesar på första stoppet. Andra matningen var tom på fågel så vi åkte vidare direkt. Nu till stället jag såg strömstare på igår. Vårt tålamod var inte på topp och målet var inte strömstare så vi gjorde ett kort stopp bara. Färska spår av utter, men ingen strömstare. Däremot träffade vi några lokala skådare. De som gjort bilspåren vi sett vid matningarna. De hade haft gråspett vid den första matningen och alldeles nyss vid en matning en bit fram, så vi ilade raskt vidare.

tretåig hackspett

Ingen gråspett kvar när vi kom. Vi väntade ett tag och åkte en snabbis förbi två andra matningar. Nötkråkor och en tretåig hackspett, men ingen gråspett och ingen lavskrika som de andra hade sett där. Nu åkte vi till den sista matningen där vi tänkt att tillbringa lite tid innan vi tog samma varv tillbaka.

Nötskrika, nötkråka och en hel del mes. Nu kom de lokala skådarna ikapp oss igen och de berättade att de sett uttrarna vi såg spår av. Typiskt! Sen fick vi en del matnyttig information om var man kan hitta lite roliga saker. Matningen vi befann oss på nu var ett bra ställe för dalripa, men i år hade de ännu inte sett några. Vi får se om det blir något besök framåt vårkanten.

Benjamin började frysa, så vi gav oss iväg i motsatt varv till samma matningar igen. Lavskrikan var framme när vi kom dit, men den tretåiga hade gett sig iväg. Nötkråkor överallt och en hel del större hackspett, men ingen gråspett.

Igår var jag till ytterligare två matningar, men vädret och det faktum att vi började bli hungriga gjorde att vi hoppade över dem. Givetvis kunde vi läsa på svalan senare att de andra skådarna hade gråspett där.

Ingen gråspett dessa mellandagar, men ingen kan komma och påstå att jag inte försökte.

Bloggar etiketter: , ,

Årskryssar i elfte timmen

I fredags kväll kom vi upp till Luleå för lite julfirande, men eftersom det fortfarande är lite tid kvar innan julafton och dagarna här är kortare än en kjol i slutet av sextiotalet så ser jag till att fågelskåda och besöka lite vintermatningar i närheten den korta tid solen är uppe och vänder.

Riktigt ljust blir det väl aldrig så att försöka fånga de små liven på bild är det inte att tala om. Här har vi en nötkråka som smaskade talg för fullt när jag försökte fota den.

nötkråka_boden

Men fågleriet började annars ganska bra. Det första som mötte mig när jag klev ut på bron (de kallar yttertrappor för det här uppe) var en flock sidensvansar och baske mig var det inte någon tallbit som flöjtade också. När jag skrapade rutorna på bilen kom flöjtandet igen och nu hittade jag också fåglarna. 8 tallbitar som käkade kottar i lärkträdet på baksidan. Årskryss och Norrbottenkryss för både mig och Benjamin.

Därefter drog jag iväg och letade efter bra gråspettställen. Jag har en jultradition att hitta gråspett i mellandagarna och Benjamin saknar den fortfarande på sin lista.

Det gick sådär med gråspett, men lite mesar och större hackspett samt ett par domherrar lyckades jag med.

När jag kom hem och rapporterade upptäckte jag också att jag nu bara är 2 arter ifrån att bli bästa Västmanlänning i Norrbotten och då saknar jag relativt enkla arter som gråsiska, lavskrika och koltrast.

Huruvida det finns några koltrastar kvar här uppe nu under vintern vet jag inte, men gråsiska och lavskrika känns inte som en allt för tuff utmaning.

Sagt och gjort drog jag upp till Boden och skjutfältet idag. Där finns en hel del matningar där båda arterna rapporterats. Dessutom har tretåig hackspett setts vid en av dem och den saknar jag helt i år.

Vägarna på skjutfältet var oplogade efter det senaste snöfallet så jag valde att ta det säkra före det osäkra och hålla mig till de ”större” skogsvägarna så att jag lätt kunde förklara var jag var om jag skulle behöva ringa efter bärgare.

Jag började med tretåstället där lavskrika och gråspett också rapporterats. Den tretåiga hittade jag, 4 nötkråkor, en nötskrika och en hel del talltita, men ingen gråspett eller lavskrika.
Det bästa lavskrikestället vågade jag inte åka till, men väl en matning vi tidigare besökt jag och Benjamin och där träffade jag på en lokal skådare som var där och fyllde på mat. Där matade de med frön också, så där var det riktigt bra fart på mesarna. Men det var de gamla vanliga som vi har hemma och bara större hackspett. Gråspetten får vänta till mellandagarna och då hoppas jag att försvarsmakten hunnit ploga så att jag kommer fram till alla matningar.

Men två årskryss på två dagar känns i alla fall som en bra start på julen.

Bloggar etiketter: , , ,

Idag har jag pulsat i snö

I morse vaknade vi kl fem av att Lilleman hade feber och ville kräkas. Han kräktes och somnade om på 5 minuter, men medelålders som jag är så kunde jag inte somna om. Lika bra att ge sig ut och kolla om det fanns några morgonpigga fåglar.

Bilen var otankad och ingen matsäck var fixad så jag blev tyvärr lite för sen ut för att hinna med nattens sista ugglor, men det är ändå en tjusning att vara där när naturen vaknar till liv.

Jag började min tur på ett ställe som jag inte är helt säker på om man får vara på så jag väljer att inte precisera lokalen. Några domherrar och en steglits fick min promenad att börja kännas en smula misslyckad, men på tillbakavägen blev jag belönad då jag hittade en flock vinterhämpling.

Vinterhämplingar

I rapporten till svalan angav jag antalet till c:a 30, men på bilden ovan ses 13 st så jag tror att min uppskattning av antalet var i underkant.

Nu var humöret uppe igen och eftersom klockan inte var mer än åtta drog jag vidare upp mot skogarna norr om Västerås för att testa lyckan på lite skogsfågel. Det gick sådär. Jag lockade lite på järpe och pulsade lite i snön. En större hackspett och ett mindre meståg med talltita och några tofsmesar var det enda jag hittade.

Nu var jag närmare Ramnäs än Västerås så det var lika bra att fortsätta mot Skinnskatteberg där man kan hitta de flesta hackspettsarter som finns i landet.

Den turen började lika dåligt som morgonens promenad, en längre promenad mestadels pulsande i snö och oroväckande tyst i skogen. En domherre flög förbi, men inga hackspettar. Nu valde jag att bara snabbt lyssna efter dem på det bästa stället för att sedan fortsätta på ett annat ställe och sist avsluta med en noggrannare genomsökning av det bästa stället igen.

När jag kom tillbaka till bilen smakade min matsäck riktigt bra och gav mig energin tillbaka för att fortsätta genomsökningen av skogen där jag tidigare sett tretåig hackspett och nu blev jag belönad.

tretåig hackspett

Fotot blev inte det bästa, men jag fångade den på bild i alla fall och han var inte ensam. Minst 4 tretåiga till och en större hackspett samt minst 2 mindre hackspettar. På håll lät deras hackande mer som en tjäders kluckande och alla var samlade i några få torra granar. En smått surrealistisk upplevelse.

Angående titeln på detta inlägg så fick jag en hel del motion idag också. Så mycket att till och med NPG fick något stolt i blicken när jag berättade att jag gått en mil varav hälften pulsades genom snö i skog och på oplogade vägar.

Vem vet, jag kanske får ta tillbaka mitt påstående om att man inte får träningsvärk av fågelskådning.

 

 

Bloggar etiketter: , , ,

Fågeltur och Gissa Bajset

Jag och Lilleman är nu tillbaka från en riktig kanondag i Färna Ekopark mellan Skinnskatteberg och Ramnäs.

Målet för dagen var Tretåig Hackspett, men den visade sig vara en smula svårflirtat. Åtminstone inledningsvis. Det gjorde faktiskt inte så mycket för min del eftersom vi nästan direkt fick höra en batalj mellan 3 st Gärdsmygar som sjöng för glatta livet på ett stormfälle. Den lille rackaren har ju gäckat mig ett tag. Troligtvis för att jag är så oerhört dålig på just läten, för nog måste jag ha hört den tidigare.

Efter det tog vi oss in i skogen och började lyssna efter hackspettar men de vi kunde identifiera var Större Hackspettar. Men vi fick höra något annat som innebar kryss nummer två för både mig och Lilleman. Orrar som spelade på någon myr en bit bort. Vi fortsatte längre in och spelet hördes bättre och bättre men någon Tretåig lyckades vi inte hitta.

Det var riktigt tuff terräng att ta sig fram i och Lilleman imponerade stort på mig och alla andra deltagare. Dubbeltrast sågs flyga förbi och kungsfåglar och div mesar hördes bland granarna, sångsvan och knölsvan sträckte över oss och tranor trumpetade i fjärran, men fortfarande bara Större Hackspett.

Vi tog oss tillbaka till bilarna för en välbehövlig fikapaus vid en skogskoja inte långt därifrån. Efter fikat följde vi skogsvägen tills den slutade och hade en liten svag förhoppning att få se de Orrar vi tidigare hört spela. Det fick vi inte, men vi fick däremot höra Större Korsnäbb och både Spillkråka och Gröngöling. Ett tag trodde vi att vi hade med en Gråspett att göra, men sådan tur hade vi inte.

På vägen hittade vi lite avföring som jag nu undrar om någon av mina läsare vet var det kommer ifrån?

Gissa Bajset

När vi kom till vägens ände så hade de flesta av oss dessutom turen att få se en av dessa som gjort bajset. Några såg till och med två. Lilleman missade tyvärr bajsaren och fick en liten dipp men med tanke på alla X han redan fått var han vid gott mod snabbt igen.

Vi avslutade hela turen med att göra ett nytt försök på den Tretåiga Hackspetten på samma ställe som på morgonen och nu hade vi bättre lycka. Inte långt in i skogen hörde vi det karaktäristiska trummandet och efter att ha omringat den stackaren lyckades vi till slut se den alla som var med.

Stort tack till Jocke och alla andra för en jättetrevlig dag i skogen. Nu samlar jag kraft för att göra ett försök på Jordugglan som setts vid Bocksjön två dagar i sträck.

Bloggar etiketter: , , ,

Krysslösa idag

Sångsvanar rånnesta

Lilleman och jag hade idag sällskap av Storasyster (som egentligen inte är en syster) till Tysslingen strax utanför Örebro som också är känd under namnet Svansjön. Där pågår för fullt en Svanfestvival och folk i stora horder kommer dit för att se tusen och åter tusen Sångsvanar som rastar vid sjöns norra strand.

Lilleman som igårkväll hade följt med på Ugglelyssnartur med VOF där han kryssade Kattuggla och Pärluggla  hade nu hamnat på 99 arter och var full av optimism inför dagens tur. Mindre Sångsvan rapporteras dagligen in vid Rånnesta där svanfestivalen äger rum. Att det rör sig om en handfull bland 3-4000 vanliga Sångsvanar bekymrade inte honom.

Dessutom hade min syssling som bodde några kilometer därifrån, Gråspett in på knuten så han skulle kunna passa på att ta den med av bara farten.

Nu är det ju så att fåglar sällan tar hänsyn till vilka tider vi dyker upp och anpassar sig efter oss. Mindre Sångsvan hade setts på strandängarna vid Rånnesta men inte ens de tränade ögon som fanns till hands kunde hitta dem just när vi var där. Att de vanliga Sångsvanarna dessutom lerat ned sina näbbar så att de såg mer svarta ut än vad de egentligen var gjorde ju inte saken lättare. Inte ens de två Knölsvanarna som skulle finnas bland de 3144 vanliga Sångsvanarna gick att hitta. Å de skiljer sig ännu mer utseendemässigt från Sångsvanarna.

Helt lottlösa gick vi inte därifrån. Årets första Tranor för både mig och Lilleman noterades och en Fjällvråk samt två Havsörnar fick vi se innan vi begav oss till min mammas kusin för lite fika.

Våfflor med grädde och hjortron smakade ljuvligt efter att ha tillbringat förmiddagen på en lite gråkall strandäng. Tack för det M.

Gråspetten då påpekade Lilleman när han tyckte att det blev för långtråkigt att sitta i deras kök och diskutera lärarlöner och annat trams som vi vuxna tycker är viktigt.

Jo då den skulle vi hinna till och med två bryllingar i baksätet varav den ena fick vara ciceron och lotsa oss rätt till Arvarby där de bodde och kunde visa oss var Gråspetten brukade visa sig. Storasyster var inte lika intresserad av hackspettar så hon gick husesyn istället, men jag och Lilleman fick guidning upp till vägen igen och fick reda på var andra skådare brukade stå. En Större Hackspett var väl allt vi fick syn på innan Lilleman blev kissnödig.

När vi skulle bege oss därifrån fick vi reda på att man med lite tur kan få se Tretåig Hackspett i Garphyttans Nationalpark som låg 3-4 Km därifrån. Eftersom vi inte hade så gott om tid så hade vi inga större förhoppningar, men vi tog en tur in i urskogen och hittade efter en stunds promenad ett lovande ställe med gott om torra träd. Vi hörde också en hackspett som hackade i ett av träden, men hade ett fasligt sjå att hitta den och identifiera den. Vis såg den mest sporadiskt när den bytte träd och efter ett intensivt letande så tystnade till slut hackandet.

Vi bestämde att den NOG var en Tretåig Hackspett men eftersom den måste spikas fick krysset vänta både för mig och för Lilleman.

Besvikelsen över uteblivna kryss varade inte så länge för när vi kom hem så ledde AIK över Luleå med 2-0 och vann senare matchen med 3-0 och är nu klara för Semifinal efter att återigen ha slagit ut en seriesegrare efter 4 raka vinster.

Bloggar etiketter: , , , ,

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑