Etikett: vinterfåglar

Fåglar jag fotat – Fjällvråk

Som namnet antyder häckar fjällvråken norrut i Sverige, men den flyttar söderut och övervintrar i södra och mellersta Sverige. Då är den ganska vanlig här i Mälardalen där jag bor.

Den är ganska lik ormvråken, men är absolut inte lika variabel i sin dräkt som den något mindre kusinen. Framförallt ljusa varianter av ormvråk brukar gäcka ovana fågelskådare, men det finns några bra karaktärer att lära in för att minska risken för att ta fel.

Fjällvråk har tydligt svart ändband på stjärten. Ormvråkens stjärt är finbandad med tunna bruna streck.
Fjällvråk har en tydlig vit ovansida av stjärten upp på övergumpen. På bortfllygande fåglar får man se upp med blå kärrhök där honorna har vit övergump.
Fjällvråk har fjäderbeklädda tarser. En karaktär som är enklast att se på sittande fågel. Ormvråkens tarser är lysande gula.

Men det är framförallt stjärten jag kollar på när jag bestämmer fjällvråk. Ser man dem bra går det också att ålders- och könsbestämma dem på det svarta ändbanden. Bilden nedan är en adult hona.

fjällvråk

Fotad den 24/3 2013 på Hacksta i Västerås. En bra lokal för övervintrande vråkar.

Bloggar etiketter: , , ,

Månadens fåglar – Januari 2016

Januari 2016 var vädermässigt ganska märkligt. Det inledde med blidväder och min årskryssarrunda på nyårsdagen gick förhållandevis bra. Ganska gott om fågel och många skådare ute och rörde på sig. Med artrallyt i slutet av månaden i tankarna så såg det riktigt bra ut. Öppet vatten på stora delar av Västeråsfjärden höll sjöfåglarna kvar och stora ansamlingar av vitfågel kunde ses. Bland annat hade upp emot 100 skrattmåsar stannat. En art som normalt ses i några enstaka exemplar under vintern här.

En vecka senare kom så kylan som ändrade på allt. Mälaren frös till is och aktiviteten på fåglarna sjönk drastiskt. Inte bara de sjöfåglar som tog det säkra före det osäkra och lämnade oss. Kylan som blev riktigt bister gjorde att aktiviteten sjönk även vid min skogsmatning och hemma i trädgården.

När vi helgen före artrallyt skulle reka var det 25 minusgrader på morgonen och frågan var väl om man skulle höra eller se något över huvud taget. Men trots kylan så blir det ljusare och ljusare med en rasande takt i januari och ljuset får fart på fåglarna, så hackspettar och mesar och annat smått började leva om ganska bra i det bistra vädret. Men artfattigt var det i alla fall.

varfågel_skolgården

Fjällvråkar, ormvråkar och varfåglar som normalt är ganska lätta och i början av året kryllade det av dem och jag hade under jullovet en varfågel inne på skolgården vilket gladde mig. Men när kylan satte in drog många av dem vidare och nu var de riktigt svåra att hitta. Tornfalk som vi brukar ha några enstaka exemplar kvar varje vinter lyser med sin frånvaro totalt. Vi fick glädja oss åt en riktigt stationär hökuggla på gränsen till Sala kommun. (mest i Sala, men då och då är den inne i Västerås kommun)

Andra helgen i Januari åkte vi som vanligt till Råstasjön i Solna med VOF. En fin tradition vid en fin vinterlokal. I lugnt tempo besökte vi de gamla vanliga platserna och årskryssade för glatta livet. En rödhake hade fått vårkänslor och sjöng för oss i buskarna.
Nytt för i år var att vi avslutade vid 30-meterskärret bakom IKEA i Barkaby. Där har Järfälla kommun i samarbete med Järvafältets Ornitologiska Klubb skapat ett fält med vinterfrön vilket samlar stora flockar småfågel. Snösiska och vinterhämpling var det mest intressanta, men vi såg också varfågel och en räv.
Exkursionen avslutades sedan med ett besök vid den legendariska JOK-matningen där det 2009 sågs en gulbrynad sparv. Tyvärr var den inte kvar.

rödhake_råsta

Artrallyt som hölls den 23:e startade väldigt bra. Vi höll oss väldigt stationära de första timmarna och fick in det vi ville, men sen försvann allt flyt. Vi missade en sparvuggla, skäggmes och en gärdsmyg och efter det så tappade vi lite inspiration. Vi kom igång lite igen mitt på dagen, men det var för sent och när vi med på tok för lite tid kvar missade en given strömstare gick luften ur oss totalt. Det blir som vanligt att ta nya friska tag till nästa år.

En tur till Hjälstaviken med NPG har jag också hunnit med och den sista helgen har jag ägnat åt Vinterfåglar inpå knuten. Ett årligt arrangemang av SOF-Birdlife där allmänheten uppmanas att räkna fåglar vid sina fågelmatningar. Över 20 000 rapporter brukar komma in och vi i VOF hade i år en offentlig räkning vid Notuddsparken. Jag och Benjamin stod där i tre timmar tillsammans med 3 andra medlemmar och vi fick trots blåsigt gråväder besök av flera förbipasserande och journalister från både VLT och Västerås tidning kom förbi.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 66
Benjamin: 57

Antal X

Jag: 0
Benjamin 0

Antal årskryss

Jag: 66
Benjamin: 57

Minnesvärda observationer

  • Varfågel på skolgården
  • Trädkrypare vid Frövisjön
  • Sparvuggla på nära håll vid Skattgården
  • Sjungande rödhake vid Råstasjön

Månadens dip

  • Ingen strömstare på artrallyt

 

Bloggar etiketter: , , ,

Vinterfåglar inpå knuten

För elfte vintern i rad var det denna helg dags för SOF-Birdlifes årliga evenemang Vinterfåglar inpå Knuten.

Det är SOF-Birdlifes i särklass största återkommande evenemang där vem som helst kan vara med och räkna fåglar på sin vintermatning. Lite drygt 20 000 matningar brukar vara med varje år.

Ur ett vetenskapligt syfte håller denna årliga räkning inte tillräckligt hög kvalité, men den ger ändå en viss fingervisning om hur det går för våra vanligaste vinterfåglar. Framförallt är det intressant att följa fåglar som i större utsträckning än tidigare övervintrar. Som t ex Koltrast.

I Början av vintern startade jag och en annan skådare upp en offentlig matning vid Notuddsparken i Västerås. En plats där många helgflanörer passerar och varje gång jag varit där och fyllt på med mat så har folk stannat till och pratat med mig. Detta gjorde att jag fick en idé om att bjuda in allmänheten och media och ha en offentlig räkning där vi samtidigt kunde hjälpa folk med artbestämning och informera om vår förening.

VFipK

Sagt och gjort bestämde vi oss att bemanna matningen under 3 timmar idag. Matningen är som sagt ny för i år, så vi hade inga jätteförhoppningar om stora mängder fågel, men några av de vanligaste räknade vi med att få se och placeringen av matningen nära ett promenadstråk har gjort fåglarna tämligen oskygga, så visst skulle vi kunna visa upp lite fågel.

Vädret var inte heller riktigt på vår sida. Stormen Tor brakade in under natten och det var ganska blåsigt där vi stod och småhoppade för att inte frysa.

Blåmes och talgoxe kom ganska omgående fram och grönsiskor hördes från trädkronorna. Vi höll också span efter gärdsmyg som setts vid matningen tidigare under vintern, men nu var det rätt länge sedan någon rapporterat in den.

Efter ett litet tag kom också en större hackspett fram och var mycket nyfiken på fettet vid matningen, men väldigt försiktig. När den fick sällskap av ytterligare en artfrände vågade den sig fram. Grönsiskorna som hållit till uppe i trädkronorna kom också ner och koltrastar började närma sig när vi serverade äpplen. Vilket också lockade två ekorrar som försvann med var sin äppelhalva.

3 timmar går ganska fort när man har roligt och är sysselsatt. VLT och Västerås tidning som var inbjudna kom förbi och ett 15-tal övriga besökare stannade till och pratade med oss. En relativt låg siffra, men med tanke på vädret får vi vara riktigt nöjda och strax innan vi skulle börja packa ihop kom också gärdsmygen förbi på en kort visit.

Själva räkningen går till så att vi räknar det maximala antalet av en art vi ser samtidigt vid matningen. Ser vi t ex först 2 blåmesar och 1 talgoxe och lite senare 1 blåmes och 3 talgoxar så har vi sett 3 talgoxar och 2 blåmesar. Arter där man kan skilja på hona och hane som koltrast, större hackspett och domherre kan man dessutom räkna in fler individer trots att de inte är där samtidigt.

Artlista

  1. Talgoxe 5
  2. Blåmes 4
  3. Grönsiska 2
  4. Större hackspett 2
  5. Koltrast 2
  6. Nötväcka 2
  7. Grönfink 2
  8. Gärdsmyg 1

Utöver dessa som vi räknade in vid matningen hade vi också följande arter förbiflygandes eller lockandes en bit ifrån. Gråtrut, björktrast, kråka, kaja och sidensvans.

Arter vi hoppats på eller räknat med som inte dök upp var Entita, trädkrypare och steglits. Men man kan inte få allt.

Nästa år får vi hoppas på bättre väder. Då står vi där igen och räknar fåglar och umgås med folk.

Bloggar etiketter: , ,

Vinterfåglar

Vinterfåglarna är inte lika talrika och artrika som under höst och vår, men det finns ändå en tjusning med att skåda fågel på vintern. Eftersom de matas så går det faktiskt att komma dem närmare på vintern. Kanske inte alla fåglar, men många av dem.

Något som alla inte vet är också att en hel del fåglar flyttar till oss på vintern. De s.k partiella flyttfåglarna som inte flyttar längre än vad de behöver för att finna föda, och som kanske bara flyttar vissa år när det blir brist på föda på deras vanliga lokaler. Korsnäbbar, tallbitar, sidensvansar, snösparvar och en hel del rovfåglar och ugglor.

De händer inte allt för sällan att de blir ganska stationära om de lyckas hitta en plats med god tillgång på föda, så om t ex en hökuggla slår sig ned på ett hygge så kan ganska många skådare glädjas av den innan den försvinner.

fjällvråk

 

Många av våra lokala fåglar ändrar också beteende och blir mer lättskådade, då de lockas till fågelmatningar, och ställen med god födotillgång. Framförallt hackspettar och en del rovfåglar tycker jag är lättare att hitta och se på vintern. För att inte tala om våra skogsmesar som tofsmes, talltita och svartmes. Dessa lyckas man nästan aldrig se på sommaren, men på vinter är de lika lättskådade som talgoxar.

De två senaste helgerna har jag ägnat en hel del tid för att hitta några av dessa och det minst sagt känts ganska tröstlöst.

Förra lördagen drog jag och två skådarvänner ut i skogarna för att ”hänga in” Hökuggla, tretåig hackspett, och gråspett. En lätt match tyckte vi som plockat ut några säkra lokaler där dessa observerats den senaste tiden.

Tji fick vi i vårt högmod. Det mest spännande vi hittade var en varfågel som satt och spejade från en gren på en åkerholme. Varfågeln tillhör också dessa vinterfåglar, men den har vi på närmare håll än Skinnskatteberg.

Nu i lördags drog jag ensam ut. Målet för dagen var tallbit som setts i en stor flock vid Semla strax norr om Fagersta. Jag såg dem där förra året, och denna art brukar vara ganska oskygg och dessutom har de ett flöjtande lockläte som är ganska lätt att höra.

När jag kommer dit så är det dock tyst som i en kyrka. Jag åker runt lite på småvägarna och går ut och lyssnar, men hittar inte en enda tallbit. Vid matningen nere vid ån brukar gråspetten ses, men den lyste också med sin frånvaro. 5-6 stjärtmesar försökte lysa upp min tillvaro, men det var med surmulen min jag satte mig i bilen och drog mig hemåt.

tallbit

Nu hade jag en eller ett par lokaler där hökuggla har setts under vinter som jag skulle kolla av på vägen hem, så det behövde inte vara helt kört. En hel del hyggen spanades av men ingen hökuggla. 6 orrar födosökte i kanten av en myr jag passerade och även om det var årskryss så lyckades de inte glädja mig.

Jag tvivlar på att jag haft så dålig utdelning under så många timmar någonsin. I mitt sökande efter en blåstjärt i somras gick det visserligen en hel del timmar, men det hade jag varit beredd på och det gav utdelning. Det har var något helt annat. Försök på 4 knepiga, men ändå relativt enkla arter som inte gav någonting.

När jag sen skulle räkna fåglar vid min trädgårdsmatning igår och det bara dök upp några talgoxar och pilfinkar under hela förmiddagen så började jag lessna ur rejält.

Jag drog ut på slätten mellan Romfartuna och Skultuna norr om Västerås för att försöka hitta något kul. Tornfalk har setts ganska ofta och jag misstänker själv att vi hade vinterhämpling lockandes vid Frövisjön under vårt artrally. Vad som helst som kunde glädja mig och ge tillbaka tron på fåglar som goda varelser skulle duga.

Det hela började ganska bra, med en ormvråk i sista rondellen ut ur Västerås. (Den brukar sitta där då och då) Sen svänger jag av stora vägen och ger mig ut på åkrarna och när jag kommer till kraftledningen där det brukar ses lite rovfåglar så sitter det en fjällvråk riktigt nära vägen. Tyvärr flyttar den sig längre bort när jag vevar ner rutan för att fotografera. 50 meter längre fram sitter det en tornfalk på en stolpe.

Det börjar kännas bättre och bättre. Men detta är fortfarande inga riktigt kittlande arter. Fjällvråk finns det ganska gott om runt Västerås och tornfalken häckar här så den kommer jag att se mängder av senare i år.

Vid Frövisjön stannar jag på vägen och plockar fram tuben för att spana av vegetationen i östra delen av sjön. Steglitser, vinterhämpling mm borde gå att hitta där, men det enda jag ser är två kråkor och en korp.
Jag sätter mig i bilen för att åka till andra änden, där jag trodde mig höra vinterhämpling locka på artrallyt.
Jag hinner inte långt innan jag ser en flock småfåglar över isen på sjön.

Snösparv hinner jag tänka och parkerar vid Skultuna naturklubbs dunge och tar tuben och springer ner genom dungen.
Nu börjar ett febrilt letande. De var absolut inte där jag tyckte mig se flocken gå ner och inte synliga på isen, men när sveper över den bortre stranden så hittar jag dem. 20-30 snösparvar som springer omkring på isen och födosöker bland vassen.

Jävligt kul och nu var jag på riktigt gott humör. Andra fyndet i Västerås kommun denna vintern och båda fynden gjorda av mig. Dessutom ett nytt kryss på min Frövisjölista som nu kommit upp i 135 av totalt 200 arter observerade på lokalen.

Idag hade jag dessutom besöksrekord på min egen skogsmatning. 20 minuter hinner jag vara där varje lunchrast och på de 20 minuterna hann jag se 11 arter och minst 30-40 individer. Kungsfågel var ny födosökande art och 4 koltrastar var där samtidigt.

Bloggar etiketter: , , , ,

November

Dags att välkomna årets absolut mest onödiga månad.

  • Mörk
  • Grå
  • Kall
  • Tråkig
  • Långsam

Som fågelskådare i mälardalen finns det inte så mycket skoj att titta på. De flesta flyttfåglarna har dragit vidare, men har man lite tur med vädret så kan man få riktig fina stunder i skogen vid någon trevlig matning.

Grövelsjön_Lavskrika

Själv saknar jag lavskrika på min årslista så jag planerar att ta en tur upp till Gästrikland där vi har Sveriges sydligaste population av dessa halvtama urskogsfåglar.

Någon som är sugen på att följa med och bjuda dessa snyggingar på falukorv?

 

 

Bloggar etiketter: , ,

Fågelräkning 2012-12-09

En riktigt kall natt och en kall morgon. Efter stormen i onsdags så har kylan kopplat grepp om oss och framför allt Pilfinkarna är inte lika frekventa hos oss.

Jag spenderade tisdag och onsdag i veckan hemma med krasslig Lilleman, sjuk Johan och Sjuk Felle så jag fick lite tid i Lillemans fönster där jag kunde studera vår matning. Veckan gav oss flera nya arter. Sidensvans, bergfink och domherre, så förväntningarna på helgens räkning var ganska höga även om kylan dämpade dem en smula.

sidensvans

Eftersom jag skulle iväg på utflykt med Gidde och Felle redan på förmiddagen så beslutade jag mig för att genomföra räkningen tidigare än de andra gångerna. 9.30-10.30 genomfördes räkningen.

För första gången i år var inte Pilfink den vanligaste fågeln

Blåmes 3

Pilfink 15
Björktrast 1
Talgoxe 3
Grönfink 4
Sidensvans 20
Koltrast 2
Gråsparv 4

Lite diagram med statistik

Högsta antal individer per art under hela säsongen

En liten trend

Räkningstillfällen

Bloggar etiketter: ,

© 2019 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑