Ibland har man tur

I går förmiddag for jag 9 mil med bil tillsammans med två bekanta för att få en glimt av härfågeln som jag och Lilleman försökte hitta i onsdags. Denna gång hade vi mer tid på oss, men inte ville den ståtliga fågeln visa sig den här gången heller.
Idag var dagen lika grå och förmiddagen ägnades åt lite fix och stök med fågelmatningen. Bl.a. köpte jag två stora förvaringsboxar på IKEA att ha fågelfrö i. (Jag hade haft påhälsning av små fyrfota saker när jag förvarade frösäckarna ute i lådan på altanen)
På eftermiddagen blev jag för rastlös efter ett tag och begav mig ut till Asköviken. En råka hade observerats bland kråkorna och den saknades på min 199 arter långa lista för Västmanland i år.
När jag kommer ut till parkeringen ser jag några bekanta och ytterligare några till ståendes och spejar ut över åkern. En råka kan omöjligt ha orsakat detta så jag blir en smula nyfiken och skyndar mig ut mot dem.
När jag kommer ut och frågar så erbjuder en kvinna mig att titta i hennes tub, och där på åkern sitter en berglärka. En riktig raritet för Västmanland. Under 100 rapporterade fynd och senast det begav sig var 2007.

Ingen härfågel och ingen råka, men en riktig godbit som nummer 200 i Västmanland i år gör att helgens ganska skrala fågelskådning slutar med flaggan i topp.
Är fortfarande lite darrhänt och upprymd, trots att det gått över två timmar.